Utfasning av torvbrytning
Skriftlig fråga 2025/26:395 av Rebecka Le Moine (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2026-01-13
- Överlämnad
- 2026-01-14
- Anmäld
- 2026-01-15
- Svarsdatum
- 2026-01-21
- Besvarad
- 2026-01-21
- Sista svarsdatum
- 2026-01-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Torvmarker utgör en av jordens mest kolrika naturtyper och spelar en central roll i klimatreglering och för biologisk mångfald. Grimsås mosse är en nationell symbolfråga, där lokalsamhälle, myndigheter och civilsamhällesaktörer varit engagerade i debatten om hur Sveriges våtmarker ska skyddas och restaureras.
Utfasning av torvbrytning och återställning av våtmarker är i linje med Parisavtalets klimatmål, Kunming-Montreal-ramverkets natur- och restaureringsmål samt EU:s restaureringslagstiftning. Åtgärder som bevarar torvmarkernas kollager och återställer dränerade områden till våtmarker stärker både klimatmål och biologisk mångfald, vilket återspeglar en integrerad global ambition för klimat och natur.
Mot denna bakgrund vill jag fråga klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari:
Har ministern och regeringen för avsikt att vidta några konkreta åtgärder för att säkerställa att torvbrytning i Sverige fasas ut, med särskilt fokus på våtmarker såsom Grimsås mosse, och i så fall vilka?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:395 besvarad av Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2025/26:395 Utfasning av torvbrytning
till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2025/26:395 av Rebecka Le Moine (MP) Utfasning av torvbrytning
Rebecka Le Moine har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att vidta några konkreta åtgärder för att säkerställa att torvbrytning i Sverige fasas ut, med särskilt fokus på våtmarker såsom Grimsås mosse, och i så fall vilka.
Torv används som bränsle (energitorv), som jordförbättringsmedel i trädgårdsnäringen och i plantskolor samt som stallströ (odlingstorv). Användning och uttag av såväl energi- som odlingstorv ger upphov till växthusgasutsläpp och kan även påverka hydrologi och biologisk mångfald negativt. Uttaget av energitorv har minskat kraftigt i Sverige sedan koldioxidutsläppen från sådan förbränning börjat omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). De utsläpp som uppstår vid torvtäkterna och från odlingstorven redovisas inom markanvändningssektorn (LULUCF) i det land där odlingstorven produceras och omfattas av EU:s LULUCF-förordning.
Miljömålsberedningen redovisade den 14 februari 2025 sitt delbetänkande om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF) (SOU 2025:21). I den redovisningen finns bland annat förslag om utfasning av torvutvinning. Betänkandet har remitterats och förslagen bereds nu i Regeringskansliet.
Regeringen bedömer att det finns skäl att utreda ändamålsenliga åtgärder för att begränsa klimateffekterna av odlingstorv och har tillsatt utredningen Åtgärder för att begränsa klimateffekterna av odlingstorv (Dir. 2025:29). Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 12 mars 2026. När det gäller tillståndsprocessen för det specifika fallet Grimsås mosse hanteras det av prövningsmyndigheterna och jag kan inte kommentera prövningen i enskilda fall.
Stockholm den 21 januari 2026
Romina Pourmokhtari
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.