Utbyggnad av vågkraft
Skriftlig fråga 2009/10:93 av Bråkenhielm, Catharina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-10-15
- Inlämnad
- 2009-10-15
- Besvarad
- 2009-10-21
- Svar anmält
- 2009-10-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 oktober
Fråga
2009/10:93 Utbyggnad av vågkraft
av Catharina Bråkenhielm (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
I förordning 2007:1153 med instruktion för Statens energimyndighet står det skrivet att myndigheten ska samordna arbetet med omställningen av energisystemet och verka för en ökad användning av förnybara energikällor, särskilt vindkraft.
Det kan noteras att vindkraften redan har kommit långt när det gäller den kommersiella forskningen och utvecklingen. Det finns därför goda argument för att i arbetet med att ställa om Sveriges energisystem inte bara fokusera på vindkraftens möjligheter, utan också se på andra energikällor, exempelvis vågkraft.
I dag finns en pilotanläggning för vågkraft i havet mellan Lysekil och Kungshamn. Projektet är ett samarbete mellan företaget Seabased och energikoncernen Fortum. Seabased planerar på sikt för en storskalig kommersiell vågkraftpark, med uppåt 500 aggregat i området. Kraftföretaget Fortum har förklarat sig intresserat av att gå in i projektet men menar att en medfinansiering är nödvändig. En ansökan om bidrag från Energimyndigheten är därför inlämnad och myndigheten avser att fatta beslut i ärendet under hösten.
Om projektet skulle förverkligas i sin helhet kommer en ny fabrik för serietillverkning av vågkraftsaggregat att byggas i Lysekil. Antalet arbetstillfällen på orten skulle därmed öka dramatiskt samtidigt som Sverige får en exportprodukt med stor framtidspotential.
Med anledning av detta vill jag fråga vilka initiativ ministern är redo att ta för att stimulera utbyggnaden av vågkraft i vårt land.
Svar på skriftlig fråga 2009/10:93 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2009/10:93 Utbyggnad av vågkraft
Näringsminister Maud Olofsson
Catharina Bråkenhielm har frågat mig vilka initiativ jag är redo att ta för att stimulera utbyggnaden av vågkraft i vårt land.
Först av allt vill jag säga att jag delar Catharina Bråkenhielms uppfattning att utveckling och produktion av svensk teknik för förnybar energi har goda möjligheter att skapa nya arbetstillfällen och exportintäkter. Näringsdepartementet arbetar aktivt tillsammans med våra myndigheter för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för etablering av företag inom området förnybar energi.
Regeringen har även högt ställda mål för produktionen av förnybar energi. Utifrån den energiproposition som godkändes av riksdagen i juni i år gäller målet att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Samtidigt gjordes bedömningen att ett nytt mål i elcertifikatssystemet bör sättas till en ökning med 25 terawattimmar till 2020 jämfört med läget 2002. En utgångspunkt för att nå dessa mål på ett kostnadseffektivt sätt är att styrmedlen så långt som möjligt är generella. Elcertifikatssystemet skapar möjligheter för en ökad förnybar elproduktion oberoende anläggningarnas teknik och storlek. Den långsiktiga lönsamheten för investeringar i ny förnybar elproduktion avgörs av summan av elpris och elcertifikatspris.
Småskalig elproduktion är redan i dag gynnad genom bestämmelser i ellagen. Regeringen har också nyligen lagt fram en lagrådsremiss angående bland annat regelförenkling för nätanslutning av småskaliga elproduktionsanläggningar. Lagrådsremissen kommer att följas av en proposition i november månad. Förslagen i lagrådsremissen gynnar bland annat små vågkraftsanläggningar.
Utöver den ökade ambitionsnivån i elcertifikatssystemet och föreslagen regelförenkling finns stöd för att stimulera teknikutveckling och demonstration av vågkraft. I den utlysning av totalt 875 miljoner kronor i demonstrationsstöd som Energimyndigheten genomförde i våras har vågkraftföretaget Seabased Industry AB rankats som ett av de fem företag som först kommer i fråga för stöd. Projektet avser demonstration av en vågkraftpark med drygt 400 aggregat. Energimyndighetens beslut om eventuellt stöd till projektet beräknas att fattas i december i år.
Energimyndigheten delfinansierar just nu ett annat av Seabased Industry AB:s projekt. Projektet syftar till att verifiera funktionen hos olika komponenter i vågkraftsaggregat och undervattensställverk samt hela systemet. Det innefattar också utveckling av produktionsteknik, prototyptillverkning, sjösättning av aggregat, inkoppling, drifttagning och drift. Projektet är ett avgörande steg mot utveckling av detta företags teknik för kommersiell vågkraft. Den sammanlagda budgeten är drygt 27 miljoner kronor varav det statliga stödet är 50 procent.
Energimyndigheten finansierar också Centrum för förnybar elenergiomvandling vid Uppsala universitet med 24 miljoner kronor under perioden april 2009 till april 2013. Vinnova finansierar centret med 12 miljoner kronor under samma period. Vid Centrum för förnybar elenergiomvandling bedrivs forskning om vågkraft, vindkraft och marin strömkraft.
Energimyndigheten deltar även i International Energy Agencys (IEA) tekniksamarbete Ocean Energy Systems Implementing Agreement som behandlar bland annat vågkraft. Samarbetet syftar till informationsutbyte samt till att främja och samordna FoU och demonstration av vågkraft.
Jag kan därför konstatera att det redan i dag vidtas en rad åtgärder för att stimulera en utbyggnad av vågkraften.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.