Utbildningsväsendets resurser
Skriftlig fråga 2005/06:12 av Nylander, Christer (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-09-19
- Anmäld
- 2005-09-20
- Besvarad
- 2005-09-28
- Svar anmält
- 2005-09-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 september
Fråga 2005/06:12 av Christer Nylander (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Utbildningsväsendets resurser
OECD:s rapport Education at a Glance 2005, presenterades av tre statsråd på DN Debatt som ”OECD:s viktigaste rapport om utbildningspolitiken”. I artikeln koncentrerar sig statsråden på kostnaderna för utbildningen i Sverige och konstaterar att de ”omfattande satsningarna på utbildning i Sverige är i internationell toppklass, vi satsar nu mer på utbildning än samtliga OECD-länder utom Danmark”.
OECD konstaterar att omvärlden satsar alltmer på utbildning. I själva verket är det bara i Sverige som kostnaden per elev sjönk mellan åren 1995 och 2002. Vidare visar OECD att Sverige ligger nära botten när det gäller andelen av utbildningsresurserna som går till löner. Sverige ligger där näst sist bland de undersökta länderna.
Lärarna är skolans viktigaste resurs. Det råder ingen tvekan om att lärarens förmåga är den mest avgörande faktorn för elevens kunskapsutveckling. Därför är det ett oroande tecken att Sverige ligger i botten när det gäller OECD-ländernas satsning på löner i relation till totalkostnad. Denna oro späds ytterligare på av det faktum att när OECD mäter resultaten i skolan så hamnar Sverige långt ifrån toppen, trots att vi satsar så stora resurser.
Slutsatsen av detta blir att det är helt avgörande att satsa resurserna rätt. Det finns därför all anledning att mot bakgrund av detta ställa sig frågan vart skolans pengar tar vägen.
Avser statsrådet att ta initiativ till en genomlysning av svenskt utbildningsväsende i syfte att se till så att resurserna används på det för eleverna bästa sättet?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:12 besvarad av Ibrahim Baylan
Svar på fråga 2005/06:12 om utbildningsväsendets resurser
Statsrådet Ibrahim Baylan
Christer Nylander har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en genomlysning av svenskt utbildningsväsende i syfte att se till så att resurserna används på det för eleverna bästa sättet.
En likvärdig skola innebär att resursfördelningen måste relateras till det verkliga behovet. Vissa skolor och vissa elever behöver mer stöd än andra och måste också få det. Även om det i första hand är en kommunal fråga att fatta beslut om dessa prioriteringar föreslår regeringen att de kommuner som har särskilt stora behov får särskilda resurser. Detta genom en satsning som omfattar 225 miljoner kronor under 2006 och 2007 för att stödja skolor i segregerade områden (prop. 2005/06:1).
Det är svårt att jämföra kostnader för skolor mellan länder. Ett exempel är att kostnader för lokaler redovisas på olika sätt i olika länder. En annan skillnad är att i Sverige är skolans uppgifter mer omfattande än i många andra länder. Skolan har ett viktigt ansvar för till exempel skolmat, skolskjutsar och elevvård, uppgifter som jag vill att skolan ska fortsätta att sköta. Det gör också att den andel av kostnaden som går direkt till undervisning blir något lägre i Sverige än i länder där skolans uppgifter är mindre omfattande. Om man i OECD-rapporten, Education at a Glance 2005, jämför undervisningskostnaden per elev är den i Sverige högre än i de flesta OECD-länderna. Detta gäller även lärartätheten.
Att lärarna ska ha en bra lön för det viktiga arbete de utför är självklart. Men utvecklingen av lärarnas löner styrs av förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter och inte av regeringen. På samma sätt som det är svårt att jämföra kostnader är det också svårt att jämföra löner mellan länder. Lönenivåer måste till exempel sättas i relation till ländernas välfärdspolitik. Sverige har också en lönestruktur med mindre löneklyftor än i andra länder.
Frågan om skolans resurser är viktig och måste hela tiden uppmärksammas. Statens skolverk har därför i uppdrag följa upp resursanvändningen i skolan och utveckla metoder för att öka kunskapen om sambandet mellan resurser och resultat. Men jag tror inte att det finns något enkelt sätt att fastställa hur mycket resurser som behövs och hur de på bästa sätt ska användas. Resurser måste ses i förhållande till behov och resultat. Behoven varierar mellan skolor och elever och förändras också över tid. Det är min uppfattning att beslut om detta fattas bäst där kunskapen om behoven är störst @ i kommuner och skolor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.