Utbildningssystemet för vårdutbildningar
Skriftlig fråga 2005/06:551 av Nordquist, Kaj (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-05
- Inlämnad
- 2005-12-05
- Besvarad
- 2005-12-14
- Svar anmält
- 2005-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 december
Fråga 2005/06:551 av Kaj Nordquist (s) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Utbildningssystemet för vårdutbildningar
Det har sedan länge varit ett välkänt faktum att rekryteringsbehoven till vård och omsorg kommer att vara omfattande i framtiden. Samtidigt är det mycket tydligt att antalet nyutbildad vårdpersonal inte kommer att täcka det behovet. Pensionsavgångarna kommer att vara stora och kommuner och landsting har haft svårt att framhäva sig själva som attraktiva arbetsgivare.
En orsak till att ungdomarna väljer bort vårdutbildningarna är att dessa yrken betraktas som lågstatusyrken. Lönen är givetvis ett av skälen till detta, men utbildningarnas kvalitet spelar en lika avgörande roll. Till exempel är den teoretiska kunskapsnivån hos dagens undersköterskor för låg, vilket gör att de betraktas som knappt anställningsbara av arbetsgivarna. Höjd utbildningsnivå och kompetens borde också synas i plånboken.
Resultatet av gymnasiereformen blev att andelen yrkesrelaterade ämnen på omvårdnadsprogrammet minskade. Det är bra att eleverna har möjlighet till högskolestudier, men det är inte bra att detta sker på bekostnad av ämnen som är avgörande för att man ska kunna arbeta med dagens hälso- och sjukvård. Ämnen som anatomi och fysiologi, sjukdomslära, mikrobiologi fick ge vika för kärnämnen. Detta har gjort att arbetsgivarna måste köpa uppdragsutbildningar för att tillförsäkra sig kompetenta medarbetare och för att patienterna ska kunna känna sig trygga.
Jag vill fråga statsrådet vilka åtgärder han avser att vidta för att försäkra den framtida vården väl utbildad och motiverad arbetskraft.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:551 besvarad av Leif Pagrotsky
den 14 december
Svar på fråga 2005/06:551 om utbildningssystemet för vårdutbildningar
Statsrådet Ibrahim Baylan
Kaj Nordquist har frågat utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky vilka åtgärder han avser att vidta för att försäkra den framtida vården väl utbildad och motiverad arbetskraft. Frågan har överlämnats till mig, eftersom den handlar om utbildning på gymnasial nivå, vilket faller under mitt ansvarsområde.
I dag krävs i praktiken minst gymnasieutbildning för att få inträde på arbetsmarknaden. Gymnasieutbildningen måste därför vara attraktiv och hålla hög kvalitet för att möta samhällets och individens behov. De förändringar som riksdagen beslutat om och som till övervägande delen ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 1 juli 2007 (SFS 2004:871) handlar framför allt om kvalitetshöjande insatser och då i synnerhet på de yrkesinriktade och individuella programmen. Kvaliteten i den grundläggande yrkesutbildningen behöver öka, bland annat genom en bättre koppling till arbetslivet. Till de allra flesta yrken krävs eftergymnasial utbildning eller viss färdigutbildning i arbetslivet.
När programgymnasiet infördes blev alla yrkesutbildningar treåriga. Samtidigt infördes kärnämnen, gemensamma för alla elever i gymnasieskolan. Riksdagen har nu beslutat att även historia ska vara ett kärnämne.
Denna ambitionshöjning har välkomnats av arbetslivet. En förnyelse behövs dock för att göra undervisningen mer relevant för elever med olika bakgrund och studiemål. Undervisningen i kärnämneskurserna bör i högre grad präglas av den utbildning som eleven går, så kallad infärgning. Vissa mål i kärnämnena kan uppnås genom samverkan med karaktärsämnen. Även om utbildningen i kärnämneskurserna får olika uppläggning ska mål och kursplaner vara gemensamma.
Statens skolverk har fått i uppdrag att bland annat göra en översyn av gällande kursplaner med anledning av förändringarna av gymnasieskolan. Uppdraget ska slutredovisas den 1 februari 2006. Skolverket redovisade den 3 oktober 2005 sina förslag till programmål, gemensamma ämnen för programmen samt förslag till förändringar av de nationella inriktningarna. Förslaget bereds nu i departementet. Skolverkets förslag till utveckling av Omvårdnadsprogrammet tar fasta på behovet av arbetskraft och vill utveckla såväl de yrkesförberedande inslagen som möjligheterna att fortsätta inom högre utbildning. Sveriges Kommuner och Landsting och Svenska Kommunalarbetareförbundet har inbjudits att yttra sig om Omvårdnadsprogrammets innehåll och utformning.
Den minskande populariteten hos Omvårdnadsprogrammet har många orsaker. Min bedömning är att programgymnasiets införande inte är en huvudorsak utan snarare den samhällsutveckling som ägt rum. Arbete inom vård och omsorg kräver en viss mognad. Elever i 15-årsåldern som ska välja gymnasieprogram har inte alltid denna mognad. För att vara attraktivt bör därför programmet ge möjligheter såväl till arbete inom vårdyrken som till fortsatt högre utbildning till sjuksköterska och andra yrken. Det är också viktigt att möjlighet finns för vuxna att utbilda sig för arbete inom vård och omsorg samt att få kompetensutveckling när de redan är anställda.
De anställningsförhållanden som erbjuds inom vårdsektorn har naturligtvis också betydelse för hur attraktivt ett yrkesområde är. På uppdrag av Socialdepartementet har tio myndigheter utarbetat en handlingsplan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg, Investera nu! Förslagen i rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Samtidigt pågår under 2005@2007 en av regeringen initierad satsning @ Kompetensstegen @ för att stödja kommunernas långsiktiga kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård och omsorg om äldre. Drygt 1 miljard kronor har avsatts till satsningen. Exempel på insatser som kan ske inom ramen för Kompetensstegen är validering, arbetsplatsförlagd utbildning, handledarutbildning, användandet av IT, metoder för att synliggöra karriärvägar och arbetsorganisatoriska reformer.
Som en del i regeringens åtgärdspaket mot arbetslösheten görs från och med januari 2006 en tvåårig satsning för att höja den grundläggande kompetensen för främst omvårdnadspersonal genom utbildningsvikariat. Genom denna satsning blir det möjligt för minst 5 000 anställda att genomgå en grundläggande eller specialiserad utbildning för sitt yrke samtidigt som 10 000 arbetslösa personer ges anställning som vikarier.
Samtliga satsningar ovan syftar sammantaget till att försäkra den framtida vården väl utbildad och motiverad arbetskraft.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.