Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

utbildningsplatser vid Chalmers

Skriftlig fråga 2002/03:777 av Enochson, Annelie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-04-09
Inlämnad
2003-04-09
Besvarad
2003-04-16
Svar anmält
2003-04-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 april

Fråga 2002/03:777

 av Annelie Enochson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om utbildningsplatser vid Chalmers

Chalmers har de senaste åren lagt ned mycket energi och också ekonomiska resurser på att utveckla grundutbildningen. Resultatet av detta arbete är nöjdare studenter och en högre genomströmning. Vid Chalmers sker sedan några år tillbaka en expansion genom att nya och utökade utbildningsprogram håller på att byggas upp.

För åren 2002@2004 omfördelade Utbildningsdepartementet ett antal utbildningsplatser i landet. Enligt budgetpropositionen 2002 är den neddragning i det så kallade takbeloppet som vissa högskolor råkade ut för temporär och ska enbart gälla för åren 2002@2004. Därefter ska de högskolor som har kapacitet att utbilda fler studenter få beloppen återställda.

För Chalmers minskades antalet utbildningsplatser med 600 helårsplatser. Nu befaras att dessa platser inte kommer att återställas. Det är viktigt att Chalmers redan i vår får besked om den temporära neddragningen för åren 2002@2004 är temporär eller ej.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till utbildningsministern:

Avser ministern att ge Chalmers besked om huruvida den temporära neddragningen för åren 2002@2004 är temporär eller ej?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:777 besvarad av Thomas Östros

den 16 april

Svar på fråga 2002/03:777 om utbildningsplatser vid Chalmers

Utbildningsminister Thomas Östros

Annelie Enochson har frågat mig om jag avser att ge Chalmers tekniska högskola besked om huruvida den temporära neddragningen för åren 2002@2004 är temporär eller inte.

Åren kring det nyss passerade sekelskiftet kännetecknas av en mycket stark expansion av den högre utbildningen. Denna expansion har möjliggjorts genom att de statliga anslagen ökats med mer än 6 miljarder kronor, inklusive kostnader för studiestöd. Till detta kommer satsningar på ökad kvalitet i utbildningen och satsningar på forskarutbildning och forskning. Den genomförda expansionen har varit ett svar på den stora efterfrågan på högre utbildning som funnits såväl från medborgarna som från arbetsmarknaden. För att Sverige ska kunna moderniseras och utvecklas krävs stora satsningar på högre utbildning och de satsningar som gjorts utgör en god grund för en fortsatt utveckling.

Efterfrågetrycket har under senare år varierat mellan olika utbildningar och för olika lärosäten och möjligheterna att rekrytera studenter har också varierat. I budgetarbetet för 2002 kunde noteras att några lärosäten hade svårt att rekrytera ett tillräckligt antal studenter för att uppnå de så kallade takbeloppen det vill säga ett fullt utnyttjande av de medel som anvisats för grundutbildningen. I budgetpropositionen för 2002 föreslog därför regeringen efter samråd med berörda lärosäten att medel motsvarande ca 3 900 platser under en övergångsperiod skulle omfördelas från lärosätenas grundutbildningsanslag för att sedan återföras efter tre år @ om lärosätenas förutsättningar att nå takbeloppen då blivit större. Härigenom kunde outnyttjade medel användas för tre mycket angelägna satsningar, nämligen utbildning av obehöriga lärare, uppbyggnad av ett nätuniversitet och utbildning för utländska akademiker.

De ekonomiska förutsättningarna för budgetpropositionen för 2003 var annorlunda än för 2002. Som i varje års budgetarbete måste regeringen göra nya avvägningar mellan olika ändamål. För den högre utbildningens del betydde detta i stället för en fortsatt utbyggnad av utbildningen en fortsatt satsning på kvaliteten i form av stärkta ersättningsbelopp inom utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi och vård. De ekonomiska förutsättningarna för nästa budgetproposition har regeringen närmare klarlagt i 2003 års ekonomiska vårproposition som nyligen förelagts riksdagen. Det är nu för tidigt att uttala sig om de ekonomiska förutsättningarna för 2005.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.