utbildningsplatser på vårdutbildningar
Skriftlig fråga 2001/02:215 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-11-15
- Anmäld
- 2001-11-20
- Besvarad
- 2001-11-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 november
Fråga 2001/02:215
av Cristina Husmark Pehrsson (m) till utbildningsminister Thomas Östros om utbildningsplatser på vårdutbildningarDen viktigaste förutsättningen för att garantera en god kvalitet på vård och omsorg för äldre är tillgången på utbildad personal. Enligt en nyligen presenterad rapport från Kommunförbundet "Aktuellt om äldreomsorgen" så behöver kommunerna rekrytera ca 220 000 personer inom vård och omsorg fram till år 2010.
När det gäller högskoleutbildad personal så finns det brist på sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Samtidigt finns det fler sökande till högskoleutbildningarna än platser. Med nuvarande mönster blir bristen på vårdutbildade ännu större i framtiden.
För att i framtiden kunna försäkra sig om en god omvårdnad för äldre måste kraftiga satsningar göras på utbildningsområdet.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern vidta för att utbildningsplatserna ska motsvara behoven av högskoleutbildad personal?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:215 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2001/02:215 om utbildningsplatser på vårdutbildningar
Utbildningsminister Thomas Östros
Cristina Husmark Pehrsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att utbildningsplatserna ska motsvara behoven av högskoleutbildad personal.
Bakgrunden till frågan är en rapport som presenterats av Svenska Kommunförbundet, Aktuellt om äldreomsorgen, där det bedöms att kommunerna behöver rekrytera ca 220 000 personer inom vård och omsorg fram till 2010.
Jag delar frågeställarens uppfattning att en god tillgång till välutbildad personal är en viktig förutsättning för att upprätthålla och utveckla kvaliteten i vården såväl för de äldre som för övriga vårdtagare.
Arbetsmarknadsstyrelsens undersökningar från oktober 2000 visar att sjuksköterskor är den yrkesgrupp som uppvisar störst brist bland 180 undersökta yrken. Utbildningssystemet spelar naturligtvis en mycket viktig roll för att komma till rätta med detta problem, men för att skapa balans i vårdsektorns personalförsörjning måste alla berörda samhällssektorer engageras. Bl.a. är det viktigt att arbetsgivarna skapar goda arbetsvillkor och därigenom gör vårdyrkena attraktiva.
Regeringen tillsatte 1998 Kommissionen för rekrytering till vård och omsorg vars uppgift var att bl.a. långsiktigt kartlägga och analysera rekryteringsbehoven inom vård- och omsorgssektorn. Kommissionen lade i juni 1999 fram sin rapport Den ljusnande framtid är vård (Ds 1999:44) och framförde där att sjuksköterskeutbildningen behövde utökas med 1 000 nybörjarplatser senast hösten 2002.
När staten den 1 januari 2002 tar över huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar och därmed får det fulla ansvaret för dessa utbildningar, innebär det att regering och riksdag på ett helt annat sätt än tidigare kan styra dimensioneringen av vårdutbildningarna.
Regeringen har redan hösten 2001 fortsatt landstingens påbörjade utbyggnad genom att öka antalet permanenta nybörjarplatser på sjuksköterskeutbildningen med 475 platser och som en engångssatsning ökat antalet nybörjarplatser inom specialistsjuksköterskeutbildningen med 381 platser. År 2003 sker ytterligare en utbyggnadsfas med 446 permanenta nybörjarplatser på sjuksköterskeutbildningen. Detta innebär att antalet nybörjarplatser kommer att byggas ut med 1 200 platser, vilket således är mer än vad kommissionen föreslog och en unikt hög utbyggnadstakt som leder till en 30-procentig ökning av sjuksköterskeutbildningen. Därutöver har högskolorna själva möjlighet att inom takbeloppet göra omprioriteringar inom sitt utbildningsutbud. För att följa upp effekten av utbyggnaden av sjuksköterskeutbildningen kommer regeringen i årets regleringsbrev till universitet och högskolor att fastställa examensmål för antalet examinerade sjuksköterskor.
I budgetpropositionen för 2002 föreslår regeringen vidare att 198 miljoner kronor ska avsättas från 2003@2004 som en kvalitetsförstärkning för att härigenom utjämna den nationella obalans i resurstilldelningen som i dag råder inom vårdhögskoleutbildningarna.
En förutsättning för en fortsatt kraftig utbyggnad av vårdutbildningarna är emellertid en god tillgång till platser inom klinisk praktik. Enligt min bedömning är det angeläget att landstingen och kommunerna aktivt medverkar och samverkar med högskolorna genom att ställa nödvändigt antal praktikplatser till förfogande. Därutöver måste organisationsformerna inom vården utformas på ett sådant sätt att vårdpersonalen stimuleras att vidareutbilda sig och därmed stärka kvaliteten i vården, liksom att vårdarbetet görs så attraktivt att personalen stannar kvar i sina respektive vårdyrken.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.