Utbildningsnivån i Sverige
Skriftlig fråga 2012/13:471 av Malmström, Louise (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2013-04-26
- Anmäld
- 2013-04-29
- Besvarad
- 2013-05-03
- Svar anmält
- 2013-05-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 april
Fråga
2012/13:471 Utbildningsnivån i Sverige
av Louise Malmström (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Förra veckan gick ansökningstiden för anmälan till högre utbildning i höst ut, och därefter kunde vi läsa i medierna att ett nytt anmälningsrekord har slagits och att söktrycket ökar för sjätte året i rad. Detta beror naturligtvis på konjunkturen, de stora kullarna i 20–25-årsåldern samt de matchningsproblem som finns på arbetsmarknaden, där arbetsgivare efterfrågar allt högre utbildning som många arbetslösa saknar men vill skaffa.
Om ett litet exportberoende land som Sverige ska kunna konkurrera med sin omvärld om de nya jobben krävs det att en hög andel av befolkningen har eftergymnasial utbildning. Utbyggnaden av högskolan på 90-talet ledde till att Sverige tillhörde de länder i världen som hade högst utbildningsnivå. När volymen nu minskar medan andra länder expanderar försämras Sveriges position. Dagens regering har dessutom satt ett mål för andelen som läser vidare som vi redan lever upp till och som är lägre än många andra länders.
Inom OECD är vi nu nere på sextonde plats vad gäller utbildningsnivå. Med förväntad utveckling framåt riskerar vi att halka ned ytterligare. Länder som Norge, Kanada och Storbritannien har redan högre andel i befolkningen med minst tre års högskoleutbildning. Men även länder som Finland och Polen ligger oss i hasorna. Extra tråkigt känns detta mot bakgrund av det höga söktrycket. Många som har viljan, lusten och behörigheten får inte chansen.
Med anledning av ovanstående frågar jag utbildningsministern om han är nöjd med dagens mål för andelen som går vidare till högre utbildning och om han inte känner någon oro för Sveriges konkurrenskraft, och i förlängningen jobben, vartefter vi halkar ned i genomsnittlig utbildningsnivå.
Svar på skriftlig fråga 2012/13:471 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2012/13:471 Utbildningsnivån i Sverige
Utbildningsminister Jan Björklund
Louise Malmström har frågat mig om jag är nöjd med dagens mål för andelen som går vidare till högre utbildning och om jag inte känner någon oro för Sveriges konkurrenskraft, och i förlängningen jobben med hänvisning till genomsnittlig utbildningsnivå.
Jag är övertygad om att Sveriges konkurrenskraft bäst stärks genom att universitet och högskolor bedriver en verksamhet som ger långsiktiga förutsättningar för hög kvalitet i utbildning och forskning och som samtidigt kan möta studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Det är också viktigt att framhålla att de reformer som regeringen genomför för att förbättra kvaliteten och höja kunskapsresultaten i grundskolan och gymnasieskolan även har stor betydelse för att bredda rekryteringen till högskolan.
De senaste decennierna har utbildningsnivån i Sverige stigit markant. År 2010 hade 34 procent av Sveriges befolkning mellan 25–64 år minst två års eftergymnasial utbildning. Det är högre än OECD-genomsnittet på 31 procent. Den genomsnittliga årliga ökningstakten under 2000-talet av andelen 25–64 åringar med eftergymnasial utbildning är högre för Sverige än de i frågan nämnda länderna Kanada, Norge och Finland.
Inom ramen för EU:s gemensamma utbildningsmål är Sveriges nationella mål att andelen 30–34-åringar som har minst två års eftergymnasial utbildning år 2020 ska uppgå till 40–45 procent. Årskullarna minskar framöver. Det innebär att andelen yngre som väljer att studera på högskolan med stor sannolikhet kommer att öka för att fylla arbetsmarknadens behov.
För att möta studenternas efterfrågan och ett uttalat behov på arbetsmarknaden har regeringen gjort en satsning på ingenjörsutbildningar genom att öka antalet platser med 400. Omfördelning av anslag mellan lärosäten har också gjorts för att utöka antalet platser på läkar‑, tandläkar‑ och civilingenjörsutbildningarna. Med anledning av det gällande konjunkturläget har regeringen i budgetpropositionen för 2013 vidare tagit initiativ till en tillfällig satsning på 4 200 platser i högskolan under åren 2013–2015. Regeringen föreslår ytterligare åtgärder i den ekonomiska vårpropositionen med ökning av 1 400 tillfälliga platser inom ingenjörs- och sjuksköterskeutbildningarna på universitet och högskolor.
Investeringar i utbildning och forskning är investeringar i framtiden, både för Sverige som nation och för den enskilda människan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.