Utbildningsministerns möte med läromedelsföretagen
Skriftlig fråga 2014/15:167 av Aron Modig (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-01-16
- Överlämnad
- 2015-01-19
- Anmäld
- 2015-01-20
- Svarsdatum
- 2015-01-28
- Besvarad
- 2015-01-28
- Sista svarsdatum
- 2015-01-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dagens Nyheter (den 15 januari 2015) har gjort en granskning av läromedel i historia för högstadiet i syfte att undersöka könsfördelningen av i böckerna namngivna män och kvinnor. Undersökningen visade på att kvinnor i genomsnitt utgjorde 13 procent av alla namngivna personer.
Nu har utbildningsministern vad jag förstår kallat till sig läromedelsproducenterna och läromedelsförfattarnas förbund för ett möte om skolans historieböcker. Till DN (den 16 januari 2015) säger Gustav Fridolin angående mötet att han ”vill höra vilka planer de har för att förbättra situationen”.
Det får antas att en förbättrad situation i sammanhanget är detsamma som att en större andel av de personer som nämns i läromedlen ska vara kvinnor.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Vilket ställningstagande har ministern gjort i fråga om vilken procentandel kvinnor av de namngivna personerna i en historiebok för årskurserna 7–9 som utgör en för ministern och regeringen acceptabel nivå?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:167 besvarad av Gustav Fridolin (MP), utbildningsminister
Dnr U2015/246/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:167 av Aron Modig (KD) Utbildningsministerns möte med läromedelsföretagen
Aron Modig har frågat mig vilken procentandel kvinnor av de namngivna personerna i en historiebok för årskurserna 7–9 som utgör en för mig och regeringen acceptabel nivå.
Jag har bjudit in läromedelsförlagen till Utbildningsdepartementet efter att Dagens Nyheter publicerat en granskning som visar att i de vanligaste läroböckerna utgör kvinnor i snitt bara 13 procent av alla personer. Andelen kvinnor minskar i de kapitel som berör 1900-talet.
Låt mig börja med att slå fast att det inte är, och ska inte heller vara, regeringen som bestämmer hur läromedel för skolan ska utformas.
Riksdagen och regeringen styr skolan genom att ange de övergripande mål och ramar som gäller för verksamheten t.ex. genom den av regeringen beslutade läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11).
Av läroplanen framgår bl.a. vilka förmågor som respektive ämne syftar till att utveckla och vilket centralt innehåll som undervisningen i ämnet ska behandla. Utifrån detta är det läraren som tillsammans med eleverna planerar undervisningen. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen.
Att jämställdhet ska prägla utbildningen framgår tydligt av både skollagen och de olika skolformernas läroplaner. I 1 kap. 5 § skollagen (2010:800) anges jämställdhet som en av de grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som utbildningen ska utformas i överensstämmelse med. I läroplanen (Lgr 11) framhålls jämställdhet både bland övergripande mål och riktlinjer och i flera ämnens kursplaner. Undervisningen i historia ska i årskurs 7–9 behandla nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män, samt kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
De läromedel som används i undervisningen bör ge uttryck för de värden och principer som utbildningen ska förmedla. Det är regeringens uppfattning att bestämmelserna om jämställdhet i skolans styrdokument också är viktiga för kunskapsresultaten. Jämställda lärsituationer skapar bättre förutsättningar för alla elever att nå kunskapskraven.
Genom att bjuda in läromedelsförlag till ett möte om hur kvinnor och män framhålls i historieböckerna vill jag skapa möjlighet för en konstruktiv dialog i frågan. Det är dock upp till varje enskild aktör som producerar läromedel att besluta hur dessa läromedel ska utformas och därefter är det skolan som beslutar om vilka läromedel som ska användas i undervisningen. Det underlättar för lärare och rektorer att fullfölja sitt uppdrag enligt skollag och läroplan om det finns läromedel att tillgå som motsvarar statens krav på undervisning och dess innehåll.
Stockholm den 28 januari 2015
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.