Utbildningskontrakt och det ökande långvariga utanförskapet bland unga
Skriftlig fråga 2011/12:639 av Olovsson, Fredrik (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-06-08
- Inlämnad
- 2012-06-08
- Besvarad
- 2012-06-13
- Svar anmält
- 2012-06-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 juni
Fråga
2011/12:639 Utbildningskontrakt och det ökande långvariga utanförskapet bland unga
av Fredrik Olovsson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Enligt riksdagens utredningstjänst (RUT) har de unga (20–24 år) i långvarigt utanförskap ökat snabbt under det borgerliga regeringsinnehavet. Under åren 2006–2010 har gruppen ökat med 51 procent, från 59 600 till 90 200 personer.
År 2010 befann sig 28 procent av de unga som saknar gymnasieutbildning i långvarigt utanförskap. Motsvarande andel för unga med gymnasieutbildning är 11 procent. Det innebär att unga utan fullständig gymnasieutbildning löper nära tre gånger så stor risk som andra att hamna i långvarigt utanförskap.
Mot den bakgrunden har Socialdemokraterna föreslagit att särskilda utbildningskontrakt för unga arbetslösa som saknar gymnasieutbildning införs. Den unge erbjuds en individuellt utformad väg till fullständig gymnasieutbildning samtidigt som olika ersättningar från det offentliga villkoras av att utbildningskontraktet fullföljs.
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström ger dock förslaget om utbildningskontrakt kalla handen och konstaterar i en intervju med Ekot den 25 april att ”det är alldeles omöjligt om man tar bort människors försörjning” och att ”man kan tvinga en ko till en vattenkälla men inte tvinga kon att dricka”.
Delar finansministern Hillevi Engströms uppfattning i frågan om utbildningskontrakt, det vill säga att det skulle vara en alltför tvingande åtgärd och att det inte går att påverka ungas vilja att göra sig anställningsbara genom förstärkta ekonomiska incitament?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:639 besvarad av Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström
Svar på fråga
2011/12:639 Utbildningskontrakt och det ökande långvariga utanförskapet bland unga
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström
Fredrik Olovsson har frågat finansministern om han delar hans uppfattning i frågan om utbildningskontrakt, det vill säga att de skulle vara en alltför tvingande åtgärd och att det inte går att påverka ungas vilja att göra sig anställningsbara genom förstärkta ekonomiska incitament.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Arbetslösheten bland unga är en utmaning som regeringen tar på största allvar. Vi har en utmaning i att alltför många ungdomar avslutar gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Mycket av det som föreslås i utbildningskontrakten finns emellertid redan i regeringens politik.
De som är under 25 år och saknar gymnasieutbildning kan ta del av en studiemotiverande insats genom folkhögskolan. Satsningen kan erbjudas från första dagen ungdomen kommer till Arbetsförmedlingen. För arbetslösa ungdomar mellan 20 och 24 år som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning, och som har kvalificerat sig för jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin, finns i dag den högre bidragsnivån inom studiemedlet för dem som vill påbörja studier vid kommunal vuxenutbildning eller folkhögskola.
För ungdomar över 20 år som deltar i jobbgarantin för ungdomar finns det redan i dag möjlighet att kombinera arbetspraktik med studier på kommunal vuxenutbildning. För dem som deltar i jobbgarantin för ungdomar finns krav på att anta anvisad aktivitet. Om individen avböjer anvisad aktivitet upphör ersättningen.
Jag vill också framhålla att regeringen är övertygad om att en utbildning av hög kvalitet förebygger arbetslöshet. Regeringen har därför även genomfört omfattande reformer inom utbildningssystemet och tagit initiativ för att främja övergången mellan skolan och arbetsmarknaden.
Regeringen fortsätter givetvis att noga följa arbetsmarknadsutvecklingen bland unga.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.