Utbildningsanordnare och vinstintressen
Skriftlig fråga 2007/08:1239 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-05-21
- Inlämnad
- 2008-05-21
- Besvarad
- 2008-05-28
- Svar anmält
- 2008-06-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 maj
Fråga
2007/08:1239 Utbildningsanordnare och vinstintressen
av Ameer Sachet (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Det pågår en långsam privatisering av det svenska utbildningsväsendet där vinstdrivna bolag successivt köper upp och tar över olika skolor. Våra barns utbildning blir alltmer en fråga som olika kapitalplacerare kommer att bedöma utifrån vilken avkastning den kan ge. Två exempel är Academedia och investmentbolaget Bure. Bures största delägare är i sin tur investmentbolagen Skanditek och Catella.
Utbildningsföretaget Academedias verksamhet är främst inriktad mot gymnasier och yrkesinriktad utbildning. Academedia har nyligen lämnat sin kvartalsrapport om att rörelseresultatet ökar till 14,1 miljoner kronor och man förväntar sig höjd tillväxtprognos för gymnasieverksamheten 2008 och 2009. Resultat per aktie ökade till 1:45 kronor. Bure äger i dagsläget 10,0 procent av kapitalet och 27,9 procent av rösterna i Academedia, som har varit en av de stora kursvinnarna på årets Stockholmsbörs. Anew Learning heter i sin tur Bure Equitys utbildningsverksamhet. Anew Learning är Sveriges ledande friskoleverksamhet inom förskola, grundskola och gymnasium. Koncernen utgörs av Vittra, IT-Gymnasiet, Framtidsgymnasiet samt Rytmus och har ca 1 000 medarbetare. Sammantaget ansvarar skolorna för över 11 000 elever mellan 1 och 19 år. Bures affärsidé presenteras på följande sätt: ”Bure är ett investeringsbolag med den primära inriktningen att vara en långsiktig ägare till onoterade bolag med god och stabil intjäning och i branscher där vi har en erfarenhet. Som en tydlig huvudägare och med utgångspunkt i operationell effektivitet, tillväxtfrämjande åtgärder samt bolagens kapitalstruktur skapas värde till Bures aktieägare.”
Avser statsrådet att ta något initiativ med anledning av att allt fler skolor och deras verksamhet privatiseras?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1239 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2007/08:1239 Utbildningsanordnare och vinstintressen
Utbildningsminister Jan Björklund
Ameer Sachet har frågat mig om jag avser att ta något initiativ med anledning av att allt fler skolor och deras verksamhet privatiseras.
Den kraftiga expansionen av fristående skolor ägde till stor del rum under den tid då Socialdemokraterna var i regeringsställning. Då ökade antalet fristående skolor på grundskolenivå med 170 procent och på gymnasial nivå med mer än 600 procent.
Fristående skolor är en självklar och viktig del av det svenska skolväsendet och bidrar till en ökad mångfald och en större valfrihet för alla elever. Regeringen vill skapa ett skolväsende där villkoren för kommunala och fristående skolor är likvärdiga och där alla barn och föräldrar har möjlighet att välja mellan olika skolformer.
Framväxten av fristående skolor har i allt väsentligt varit positiv för svensk skola. En mångfald av alternativ har skapats för elever, lärare och föräldrar. Samtidigt har de kommunala skolorna utsatts för en sund konkurrens. Det leder till pedagogisk förnyelse och fungerar som en drivkraft för förändring.
En orsak till de fristående skolornas framgång och popularitet kan vara att elever och föräldrar generellt uppfattar att de har bättre arbetsro, är mer kunskapsinriktade och att eleverna når högre kunskapsresultat.
Regeringen har tagit ett stort antal initiativ för att generellt höja kvaliteten i den svenska skolan. Några exempel är: arbetet med en ny skollag, Lärarlyftet, Lärarutredningen, Lärarutbildningsutredningen, en förstärkt skolinspektion, Gymnasieutredningen och översynen av betygssystemet.
Målet är lika villkor för offentliga och fristående skolor och en sund konkurrens för bättre resultat.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
