Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

utbildning om mat och hälsa

Skriftlig fråga 2001/02:285 av Berggren, Inga (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-26
Anmäld
2001-12-04
Besvarad
2001-12-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 november

Fråga 2001/02:285

 av Inga Berggren (m) till jordbruksminister Margareta Winberg om utbildning om mat och hälsa

Regeringen har anslagit 20 miljoner per år under 2000@2002 till projekt om mat ur anslaget Åtgärder inom livsmedelsområdet. Projekt och aktiviteter som fått ekonomiskt bidrag under 2000/01 är många gånger inriktade mot mat och hälsa för barn och ungdomar. Exempelvis: Försöksverksamhet inom gymnasieskolan om mat, hälsa och ekonomi, Livsmedelsverkets webbplats för att öka barns och ungdomars kunskap om säkra livsmedel och Lantbrukarnas Riksförbund till ett projekt för att med maten som brygga skapa mångkulturellt utbyte mellan barn och föräldrar med svensk och utländsk bakgrund.

Att ge pengar till projekt är väl gott och väl. Men enligt min mening borde en bättre och mer långsiktig lösning för att få kunskap i dessa frågor vara att stärka hem- och konsumentkunskapen i grundskolan och också i gymnasieskolan, speciellt nu när denna skolform står inför en omläggning.

Vad avser jordbruksministern göra för att stärka utbildningen om mat och hälsa i grundskolan och gymnasieskolan?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:285 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 5 december

Svar på fråga 2001/02:285 om utbildning om mat och hälsa

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Inga Berggren har frågat Margareta Winberg om vad jordbruksministern avser göra för att stärka utbildningen om mat och hälsa i grundskolan och gymnasieskolan.

Eftersom det inom regeringen är jag som ansvarar för frågor som berör skolområdet har frågan överlämnats till mig.

Inga Berggren nämner projekten för åtgärder på livsmedelsområdet som bl.a. ska stärka konsumenternas ställning, förmedla kunskap om säkra livsmedel samt bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelssektor.

Inga Berggren skriver att det är en bättre och mer långsiktig lösning för att få kunskap i de frågor som behandlas i projekten att stärka hem- och konsumentkunskapen i skolan än att ge pengar till projekt.

De projekt som hittills beviljats medel har i många fall haft barn och ungdomar som målgrupp. De har också vid flera tillfällen på ett eller annat sätt berört frågor relaterade till skolan och skolmaten. En mer omfattande satsning på reguljär utbildning inom hem- och konsumentkunskap i skolan är enligt statsbudgeten dock inte avsikten med anslaget 43:16 Åtgärder på livsmedelsområdet.

Regeringen har under senare år stärkt utbildningen om mat och hälsa inom grundskolan. De nya kursplanerna för hem- och konsumentkunskap tar upp såväl området mat och hälsa som konsumentfrågor. En ambition har också varit att lyfta fram kopplingen mellan ämnena hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa med betoning på hälsoaspekten. Frågor om mat och hälsa lämpar sig dessutom väl för integration med andra ämnen, t.ex. i temaarbete.

Någon utökning av tiden för ämnet är dock för närvarande inte aktuell bl.a. med anledning av att försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan (SFS 1999:903) pågår till utgången av juni 2005.

Vad gäller gymnasieskolan finns det redan i dag, förutom inom livsmedels- och hotell- och restaurangprogrammen, stora möjligheter att ta upp frågor om mat och hälsa i övriga program, inte minst inom ämnet idrott och hälsa. Gymnasieskolan utreds för närvarande av Gymnasiekommittén 2000 (dir. 2000:06), som bl.a. ska belysa vilka gemensamma kunskaper som alla gymnasieelever behöver. Kommittén ska lämna sitt slutbetänkande senast den 30 april 2002.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.