Utbildning mot terrorism och radikalisering
Skriftlig fråga 2014/15:316 av Maria Plass (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-03-16
- Överlämnad
- 2015-03-17
- Anmäld
- 2015-03-18
- Svarsdatum
- 2015-03-25
- Besvarad
- 2015-03-25
- Sista svarsdatum
- 2015-03-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Den terrorism och den ökade radikalisering i vår närhet som vi nu ser är oacceptabel och kräver tydliga åtgärder. Sverige kan inte blunda eller vara naivt inför denna utveckling. Arbetet för att förebygga och bekämpa terrorism har pågått i flera år, och alliansregeringen tog flera viktiga initiativ. De attentat som nu skett i vår närhet visar på att det behöver göras ytterligare insatser på såväl kort som lång sikt för att förebygga och förhindra terrorism och radikalisering.
Vi behöver förstärka och utveckla det internationella samarbetet för att förebygga och förhindra terroristattacker och radikalisering. Mer kan göras på EU-nivå.
På nationell nivå föreslår Nya moderaterna en skärpt hantering av svenska pass och anser att Säkerhetspolisen behöver få ökade resurser för att hantera allt fler aktiva våldsbejakande och extrema grupper. Men vi måste också lära oss mer om den rekrytering som sker på nätet. Vi behöver utbilda dagens unga i frågor som rör internetanvändning. En förutsättning för detta är att lärarna är uppdaterade inom it-området och ges stöd för kompetensutveckling. Nya moderaterna har därför föreslagit ett Lärarlyft 3.0 med fokus på it i skolan samt att göra programmering till ett ämne i skolan för att ge grundläggande kunskaper samt en förståelse för datateknik även för dem som inte kommer att arbeta med it-tjänster.
Användandet av internet och sociala medier för att förespråka terrorism och våldsbejakande extremism är en utmaning för samhället. Den rödgröna regeringen har vid flera tillfällen särskilt lyft fram betydelsen av arbetet med att utbilda ungdomar i medie- och informationskunskap och stärka deras förmåga att kritiskt granska medier och genomskåda budskap de ser på internet, i sociala medier och i andra kanaler.
Därför vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin följande:
Hur ska utbildningsministern konkret verka för att elever i grundskolan och gymnasiet får utbildning i att kritiskt granska budskap om terrorism och radikalisering på internet och i sociala medier?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:316 besvarad av Gustav Fridolin (MP), utbildningsminister
Dnr U2015/1595/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
|
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:316 av Maria Plass (M) Utbildning mot terrorism och radikalisering
Maria Plass har frågat mig hur jag konkret ska verka för att elever i grundskolan och gymnasiet får utbildning i att kritiskt granska budskap om terrorism och radikalisering på internet och i sociala medier.
Regeringens mål för barn- och ungdomsutbildningen är precis som det uttrycks i skollagen (2010:800) att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skollagen slår fast att utbildningen inom skolväsendet bl.a. syftar till att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Lagen ålägger också var och en som verkar inom utbildningen att främja de mänskliga rättigheterna.
Skolans uppdrag enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr11) innefattar att eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. De ska också utveckla sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Enligt läroplanen ansvarar skolan även för att eleverna efter genomgången grundskola kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. Motsvarande lydelser finns i läroplanen för gymnasieskolan 2011 (Gy11).
Flera av kurs- och ämnesplanerna för grundskolan respektive gymnasieskolan anger att källkritik ska behandlas som ett centralt innehåll i undervisningen, bl.a. i historia, religion samhällskunskap och svenska. Exempelvis för ämnet samhällskunskap i årskurs 4–6 innefattar det centrala innehållet både hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt såväl som de mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse.
Det är huvudmännen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna. Staten stödjer huvudmännen i deras arbete, bl.a. har Statens skolverk i uppdrag att främja utvecklingen och användningen av informations- och kommunikationsteknik i skolor. Detta inbegriper att myndigheten ska verka för en diskussion om ett kritiskt förhållningssätt till den information som tillgängliggörs via internetbaserade verktyg och tjänster. Som ett led i detta uppdrag har Skolverket bl.a. skapat hemsidan Kolla källan med stöd för pedagogers kompetensutveckling inom källkritik, upphovsrätt och integritetsfrågor. Skolverket har under 2014 även publicerat artiklar och en checklista för sociala medier samt genomfört föreläsningar om källkritik och säker internetanvändning för 300 lärare och skolledare.
Skolverket slutrapporterade i januari 2015 det uppdrag myndigheten haft under perioden 2011–2014 att erbjuda skolpersonal och skolledare fortbildning för att stärka skolans värdegrund och arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Inom ramen för uppdraget har Skolverket tagit fram webbaserade utvecklingspaket för kollegialt lärande som sker på den egna skolan. Detta innefattar även stöd för lärare att arbeta med källkritik i undervisningen.
De slutsatser som Skolverket redovisat utifrån sitt värdegrundsuppdrag kommer att beredas inom Regeringskansliet och regeringen kommer fortsatt att stödja skolorna i deras arbete kopplat till skolans värdegrund.
Stockholm den 25 mars 2015
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.