Utbildning i stället för varsel
Skriftlig fråga 2008/09:372 av Lundh, Fredrik (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-12-10
- Inlämnad
- 2008-12-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2008-12-18
- Svar anmält
- 2008-12-18
- Besvarad
- 2008-12-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:372 Utbildning i stället för varsel
av Fredrik Lundh (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Allt fler personer i Sverige riskerar att förlora sitt arbete och därför är företag beroende av kraftfulla åtgärder från regeringens sida för att kunna hålla sysselsättningen i gång. En del, främst mindre företag, vill kunna behålla sin personal även om orderböckerna börjar vara tomma. De vill ta ansvaret för sin personal och slippa säga upp den. De är beredda att använda lågkonjunkturen till att höja kompetensen hos sina anställda för att gå stärkt ur krisen när konjunkturen väl vänder.
Regeringens så kallade stimulanspaket har ingenting att erbjuda för dessa företag. De ska klara sig själva och har de inte pengar att satsa på personalen är det uppsägning och företagsnedläggning som gäller.
Självklart borde man förhindra en sådan utveckling. Regeringen borde ge en möjlighet till alla dem vars anställning nu är i fara att studera vidare och inte behöva vänta tills ett varsel är ett faktum. Det skulle gynna de anställda. Det skulle också gynna de svenska företagens konkurrenskraft.
Avser näringsministern att vidta åtgärder för att stödja de företag som vill kompetensutveckla sin personal i stället för att säga upp den?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:372 besvarad av Statsrådet Lars Leijonborg
Svar på fråga
2008/09:372 Utbildning i stället för varsel
Statsrådet Lars Leijonborg
Fredrik Lundh har frågat näringsministern Maud Olofsson om hon avser att vidta åtgärder för att stödja de företag som vill kompetensutveckla sin personal i stället för att säga upp den. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
I den internationella finanskrisens spår följer nu en världsomspännande nedgång på efterfrågan. Det rör sig sannolikt om den största ekonomiska nedgången i världsekonomin på flera årtionden.
I budgetpropositionen för 2009 föreslog regeringen flera offensiva reformer för att möta utvecklingen i form av en förstärkt politik för arbete och företagande, viktiga framtidsinvesteringar i forskning och infrastruktur samt fortsatta välfärdssatsningar. När det gäller utbildning föreslog regeringen en utökad dimensionering, dels inom den nya yrkeshögskolan, dels inom gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning, så kallad yrkesvux. Dessa satsningar uppgår sammantaget till 500 respektive 4 200 platser under 2009.
Regeringen har under hösten noga följt den fortsatta utvecklingen samt arbetat intensivt med att förbereda ytterligare åtgärder för att dämpa effekterna av krisen och förbättra förutsättningarna inför en gradvis återhämtning. Den 5 december 2008 presenterades ett åtgärdsprogram om sammanlagt 8,3 miljarder kronor för arbete och omställning. Som en del i detta program ingår bland annat en ytterligare förstärkning av yrkeshögskolan och gymnasial yrkesutbildning (yrkesvux) med ca 2 000 platser i eftergymnasial vuxenutbildning och 3 200 platser i gymnasial yrkesutbildning. Då det gäller kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskolan kan berörda företag själva ansöka om att genomföra utbildningarna och på så sätt skräddarsy utbildningarna för sin bransch. De utbildningar som ska genomföras inom yrkesvux bör med fördel kunna innehålla arbetsplatsförlagda moment.
Förutom satsningar på förstärkning av yrkeshögskolan och yrkesvux har universitet och högskolor en viktig roll att fylla i regionernas pågående arbete för att mildra effekten av lagda varsel och den ökade arbetslöshet som kan förväntas till följd av lågkonjunktur och finansiell kris. Varsel och friställningar kan hållas nere genom utbildningsinsatser. Flera alternativ står till buds för att finansiera sådana insatser. Det normala i den svenska modellen är att arbetsgivarna svarar för det behov av fort- och vidareutbildning som finns bland personalen. Det kan om så bedöms lämpligt ske i form av uppdragsutbildningar hos statliga universitet och högskolor eller enskilda utbildningsanordnare. Om personal trots allt måste varslas omfattas nu en stor del av arbetskraften i Sverige av så kallade trygghetsavtal. Betydande resurser finns tillgängliga som kan användas av bland annat företag för att exempelvis köpa utbildningar från olika utbildningsanordnare. Vidare finns Arbetsförmedlingen med en omfattande arsenal av åtgärder till sitt förfogande. I regeringens stimulanspaket för jobb och omställning ingår en kraftig förstärkning av de arbetsmarknadspolitiska resurserna för dem som blivit arbetslösa. Bland annat utökas antalet platser för arbetspraktik, en ny insats – praktisk kompetensutveckling – införs och resurser tillförs för jobbcoachning. Personer som drabbas av uppsägningar kan genom att söka sig till universitet och högskolor förnya och fördjupa sina kunskaper så att de står bättre rustade att få arbete när konjunkturen vänder. Regeringen har aviserat att resurser motsvarande drygt 1 000 högskoleplatser kan omfördelas för insatser i främst Västsverige, från sådana universitet och högskolor som inte planerar att fylla sina platser.
I förra veckan presenterades ett särskilt paket riktat till fordonsindustrin på upp till 28 miljarder kronor i form av kreditgarantier, lån och utvecklingsinsatser. I paketet ingår bildande av ett bolag som ska bedriva forskning- och utveckling och annan verksamhet inom fordonsklustret med ett kapital på 3 miljarder kronor. I vilken utsträckning satsningar på utbildning kopplade till forskning och utveckling kan bli aktuella får bedömas av utvecklingsbolaget. Även i kristider är det emellertid viktigt, inte minst för ett litet land som Sverige, att motverka att världens länder inte dras in i en spiral av statsstöd som konkurrensmedel. Våra åtgärder måste också stå i överensstämmelse med EU:s statsstödsregler och WTO:s förbud mot prisdumpning. Att staten generellt skulle ta över svenska företags kostnader för internutbildning är inte förenligt med dessa regler.
Sammantaget innebär den uppkomna ekonomiska krisen en ökad fokusering på utbildningssektorn. I skeden där behov av omställningsprocesser är stort är det angeläget att utbildningsinsatser används för att underlätta omställning och för att skapa förutsättningar för att öka effektivitet och produktivitet. För att använda resurser så effektivt som möjligt är regeringen, om så behövs, beredd att överväga ytterligare åtgärder för att kunna möta efterfrågan på utbildning
Enskilda företag, liksom några av de regionala samordnare som tillsatts av regeringen, har framfört att det finns ett behov av insatser som inte enbart riktas mot grupper som står utanför arbetsmarknaden utan också mot personal som hotas av varsel. Regeringen är inte beredd att generellt ta över arbetsgivarnas ansvar för personalens kompetensutveckling. Men regeringen följer utvecklingen på arbetsmarknaden noga och är öppen för att, om situationen så kräver, utveckla de instrument som står till buds så länge förändringarna är förenliga med de internationella regelverk som gäller för Sverige.
Regeringen kommer alltså att även i fortsättningen noga följa utvecklingen för att tillse att utbildningsinsatser kan användas så effektivt som möjligt för att dämpa effekterna av krisen och för att skapa förutsättningar för en positiv utveckling när konjunkturen börjar vända.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.