Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

utbildning i språk

Skriftlig fråga 2004/05:304 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-11-09
Inlämnad
2004-11-09
Besvarad
2004-11-17
Svar anmält
2004-11-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 november

Fråga 2004/05:304

 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Ibrahim Baylan om utbildning i språk

I dagens globaliserade värld är det viktigt att ha grundläggande språkkunskaper i ett eller flera främmande språk. Många svenska ungdomar åker utomlands på olika typer av resor. Antalet studenter som väljer att studera utomlands tycks dock minska. Den svenska närvaron vid utländska universitet fortsätter att minska. Fler kommer till Sverige för att studera än vad som åker härifrån. Det finns säkert flera orsaker bakom svenska ungdomars minskande intresse för att studera utomlands men huvudorsaken torde vara att intresset för att läsa ett främmande språk avtar. Allt färre väljer exempelvis att läsa ett C-språk.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stimulera ungdomar till utbildning i språk?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:304 besvarad av Ibrahim Baylan

den 17 november

Svar på fråga 2004/05:304 om utbildning i språk

Statsrådet Ibrahim Baylan

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stimulera ungdomar till utbildning i språk.

Språkkunskaper är avgörande för rörligheten i Europa och andra länder i världen, såväl för arbete och studier som för turism och handel. Språkkunskaper bidrar också till att utveckla förståelse, respekt och tolerans för andra språk och kulturer. Därför har Sverige också ställt sig bakom det gemensamma utbildningsmålet inom EU att ge alla barn och ungdomar möjligheter att lära sig två främmande språk utöver det egna modersmålet.

Svenska ungdomar har utomordentligt goda kunskaper i engelska, även i internationell jämförelse. Den bilden bekräftas också av Statens skolverks sammanfattande rapport Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (dnr 75-2001: 04045). I början på året redovisade Skolverket i en rapport även resultaten av en undersökning av ungdomars kunskaper i engelska i åtta europeiska länder. Svenska ungdomar hävdar sig mycket väl. Nästan alla resultat ligger i topp. De svenska ungdomarna är också mest positiva bland deltagande länder, både till engelska som språk och som skolämne. Så många som 98 % tycker att det är viktigt att kunna engelska.

Detta kan vara en förklaring till att intresset för andra språk än engelska tycks minska. Situationen är densamma i flera andra europeiska länder. Engelskans ställning gör att många föräldrar och studerande, liksom många företag och medier, i alltför hög grad uppfattar kunskaper i engelska som inte bara nödvändiga utan också tillräckliga. Regeringen ser med oro på denna utveckling. Andelen elever med begränsade kunskaper i flera språk är dock större än tidigare, inräknat alla dem som prövar på moderna språk i grundskolan eller läser nybörjarspråk i gymnasieskolan.

Olika insatser krävs för att höja motivationen och motverka avhopp. Pedagogiskt utvecklingsarbete och kompetensutveckling för språklärare i både grundskolan och gymnasieskolan är nödvändiga insatser för att stärka språkens ställning. Sådana insatser har också genomförts av Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Även huvudmännen för utbildningarna har ett stort ansvar.

Regeringen har i det kursplaneuppdrag som överlämnades till Skolverket i september 2004 (dnr U2004/3307/G), med anledning av förslagen i propositionen, givit verket i uppdrag att överväga om förändringar av kursplanerna i språk kan bidra till att öka intresset för språkkunskaper. Regeringen har också i direktiv till Tillträdesutredningen (dir. 2003:38) gett utredaren i uppdrag att lämna förslag som bidrar till att elever i gymnasieskolan uppmuntras till att studera språk och matematik. Utredarens betänkande (SOU 2004:29) bereds för närvarande.

För en liten nation med stort internationellt utbyte både kulturellt, socialt och ekonomiskt är goda språkkunskaper för alla elever av särskild betydelse. Jag avser därför att noga följa utvecklingen på området. Det är viktigt att i detta sammanhang se till alla de språkkunskaper som kan utvecklas i skolan. Allt fler elever talar på grund av sin bakgrund andra språk än de vanliga skolspråken, ofta icke-europeiska sådana, vilket är en stor tillgång för Sverige. De måste också fortsättningsvis få goda möjligheter att behålla och utveckla dessa kunskaper.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.