Utbildning för judiska barn och ungdomar utanför storstäderna
Skriftlig fråga 2008/09:598 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-02-11
- Inlämnad
- 2009-02-11
- Besvarad
- 2009-02-18
- Svar anmält
- 2009-02-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 februari
Fråga
2008/09:598 Utbildning för judiska barn och ungdomar utanför storstäderna
av Birgitta Ohlsson (fp)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Judarna är en av våra fem erkända minoritetsgrupper i Sverige. Målet med den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja minoritetsspråken så att de hålls levande. För att Sveriges nationella minoriteter ska kunna utvecklas krävs det tillgång till respektive tradition och kultur.
I Stockholm finns det tillgång till judisk utbildning för barn och ungdomar i exempelvis Hillelskolan. För judar som bor utanför storstäderna är tillgången till judisk tradition, religion och kultur betydligt sämre. Utan skolor eller klasser med särskild judisk profil, synagogor eller samlingsplatser är möjligheterna sämre att förkovra sig. Judiska barn och ungdomar riskerar att tappa kontakten med sitt arv om inte möjligheterna att kunna ta del av detta förbättras.
Vad gör utbildningsministern för att framför allt judiska barn och ungdomar i landsorten, där det saknas judisk utbildning, ska kunna få tillgång till detta som nationell minoritet?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:598 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2008/09:598 Utbildning för judiska barn och ungdomar utanför storstäderna
Utbildningsminister Jan Björklund
Birgitta Ohlsson har frågat mig vad jag gör för att framför allt judiska barn och ungdomar i landsorten, där det saknas judisk utbildning, ska kunna få tillgång till detta som nationell minoritet.
Antalet elever som deltar i modersmålsundervisning i jiddisch är lågt. Under läsåret 2006/07 deltog sammanlagt 20 elever i grundskolan och ingen i gymnasieskolan.
Regeringen har nyligen genomfört förbättringar för utbildning i de nationella minoritetsspråken. Nya regler för modersmålsundervisning infördes den 1 juli 2008. Dessa innebär att det dåvarande kravet på att minst fem elever i kommunen måste begära modersmålsundervisning i finska eller jiddisch har slopats. Kravet på att finska eller jiddisch ska vara ett dagligt umgängesspråk i hemmet för att sverigefinska och judiska elever ska få rätt till modersmålsundervisning togs också bort. Begränsningen om högst sju års undervisning togs bort för jiddisch. Detta innebär sammantaget att samma regler nu gäller för alla fem minoritetsspråk.
Ett av skälen till att en skola inte alltid kan anordna modersmålsundervisning är att det saknas lärare som kan undervisa i det efterfrågade språket. Ett sätt att underlätta tillgången till modersmålslärare är att utöka möjligheten till distansundervisning. Statens skolverk har därför haft ett regeringsuppdrag att utreda och föreslå hur distansundervisning kan få anordnas i skolan, bland annat för modersmålsundervisningen i de nationella minoritetsspråken. Skolverkets förslag är under beredning i Regeringskansliet.
För att på längre sikt förbättra tillgången på modersmålslärare i de nationella minoritetsspråken fick Utredningen om en ny lärarutbildning ett tilläggsdirektiv om ge förslag på hur utbildningen till lärare i minoritetsspråk kan göras mer attraktiv (dir 2008:43). Utredningen har lämnat en rad förslag i betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) som remissbehandlas under våren 2009.
Ett annat sätt att stödja modersmålsundervisningen är webbplatsen Tema Modersmål som drivs av Skolverket där samtliga nationella minoritetsspråk finns representerade. Webbplatsen är i första hand avsedd som en resurs för dem som arbetar inom förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola. Skolverket har nu fått i uppdrag att särskilt stödja modersmålsundervisningen i de nationella minoritetsspråken inom arbetet med Tema Modersmål.
Ett problem är den bristande tillgången på läromedel på de olika minoritetsspråken. För att förbättra tillgången har Skolverket fått i uppdrag att stödja utveckling och produktion av läromedel för de nationella minoriteterna. Regeringen har avsatt 10 miljoner kronor för detta uppdrag under 2008 och 2009. Bland annat Judiska Centralrådet deltar i detta arbete.
För att öka kunskapen om de nationella minoriteternas rättigheter har Skolverket under hösten 2007 och hösten 2008 skickat ut broschyren Nationella minoriteter i skolan för att informera skolhuvudmännen om de nationella minoriteterna och deras rättigheter i skolan.
Detta är en beskrivning av regeringens insatser som ska bidra till att förbättra judiska barns och ungdomars möjligheterna att få undervisning i jiddisch. Men jag är medveten om att det kan komma att behövas fler insatser och det är något som finns med i våra överväganden framöver.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.