utbildning för internationella insatser
Skriftlig fråga 2001/02:1545 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-08-23
- Besvarad
- 2002-09-03
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 augusti
Fråga 2001/02:1545
av Margareta Viklund (kd) till försvarsminister Björn von Sydow om utbildning för internationella insatserSverige ska på några års sikt parallellt kunna ställa upp med två militära enheter av bataljons storlek i internationell tjänst. Detta innebär, med nuvarande tjänstgöringstider (sex månader utomlands), att fyra enheter av bataljons storlek är inne i systemet samtidigt @ två som tjänstgör och två som är under utbildning.
Befattningsutbildning sker i dag vid mellan 80 och 90 s.k. utbildningslinjer, administrerade av Swedint men i huvudsak förlagda till olika militära enheter runtom i landet. Denna utbildning fordrar att man använder personal vid de olika enheterna som instruktörer, men också att materiel och utbildningsanordningar av olika slag tas i anspråk. Detta bör rimligtvis påverka de fåtaliga militära enheternas möjligheter att genomföra grundutbildning av värnpliktiga, vilket i sin tur bör leda till svårigheter att rekrytera värnpliktiga med "rätt" utbildning till de internationella insatserna.
En av försvarsministerns medarbetare har i ett debattinlägg förordat ytterligare nedläggningar av arméförband, förutom den halvering av armén som skedde i samband med det omdiskuterade försvarsbeslutet våren 2000, för att i stället öka takten i genomförandet av hightechförsvaret.
Min fråga till försvarsministern:
Hur avser försvarsministern att i en krympt grundorganisation vid en utvidgning av de internationella insatserna säkerställa att utbildningen av utlandsförbanden sker utan att det påverkar grundutbildningsverksamheten?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1545 besvarad av försvarsminister Björn von Sydow
den 4 september
Svar på frågorna 2001/02:1545 om utbildning för internationella insatser och 1546 om utlandsstyrkans möjligheter att lämna bistånd
Försvarsminister Björn von Sydow
Margareta Viklund har ställt två frågor rörande internationella insatser till mig. Först frågar hon hur jag avser att säkerställa att utbildningen av internationella förband sker utan att det påverkar grundutbildningsverksamheten. Sedan frågar hon vad jag avser att vidta för åtgärder för att utlandsstyrkan ska få ett särskilt anslag för humanitärt biståndsarbete i missionsområdena. Jag väljer att svara på frågorna i ett sammanhang.
Regeringen har tidigare till riksdagen redovisat sin syn på utvecklingen av Försvarsmaktens internationella förmåga. Försvarsutskottet har i stort ställt sig bakom regeringens redovisning, dock med tillägget att utvecklingen av Försvarsmaktens internationella förmåga bör styras av efterfrågan, vår förmåga samt de praktiska och ekonomiska möjligheterna att delta i internationella insatser.
Med anledning av vad Försvarsmakten redovisade i samband med budgetunderlaget för 2003 anmodade Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) Försvarsmakten att redovisa verksamhetsförutsättningarna för ett ökat internationellt engagemang. Försvarsmakten har den 7 juni 2002 inkommit med en redovisning. Försvarsmakten anför att med nuvarande personalförsörjnings- och utbildningssystem så är dagens nivå för de internationella insatserna en lämplig avvägning.
Vidare redovisar Försvarsmakten att den översyn av utbildnings- och övningssystemet samt reformeringen av personalförsörjningssystemet som myndigheten genomför på längre sikt skapar förutsättningar för att över tiden genomföra internationella insatser med två bataljoner (600 till 900 man/bataljon) samtidigt samt ett antal mindre förband ur armé-, marin- och flygstridskrafterna.
Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet och det är min förhoppning att regeringen kan återkomma i ämnet i samband med budgetpropositionen för 2003.
Vad avser Margareta Viklunds andra fråga, om möjligheterna att för utlandsstyrkan att ge humanitärt bistånd i missionsområdena, vill jag först konstatera att det är av stor vikt att koordinera de militära och humanitära delarna av en internationell insats för att nå störst effekt. Regeringen anser därför, som tidigare redovisats för riksdagen, att fortsatt utvecklingsarbete bör bedrivas för att förbättra den civil-militära samverkan.
Jag anser att de myndigheter eller organisationer med erfarenhet och störst kompetens att bedriva humanitärt bistånd ska bedriva sådan verksamhet. Försvarsmakten ska i detta avseende stötta verksamheten. Ett bra exempel på detta är samarbetet mellan den svenska militära CIMIC-personalen i Bosnien-Hercegovina och Sida.
Jag har under min senaste resa till den svenska bataljonen i Kosovo kunnat prata med personal från Sida och Försvarsmakten och sett exempel på den positiva samverkan mellan de båda myndigheterna. Den svenska bataljonen har av Sida fått 1 miljon kronor att disponera för åtgärder för att hjälpa civilbefolkningen i området.
Det finns skäl att fortsatt undersöka möjligheten att snabba upp förfarandet så att humanitära hjälpinsatser snabbt kan igångsättas med Försvarsmaktens stöd, utan att tid går förlorad i förhandlingar mellan de inblandade parterna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.