Utbildning för fiskerelaterade yrken
Skriftlig fråga 2005/06:5 av René, Inger (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-09-15
- Anmäld
- 2005-09-16
- Besvarad
- 2005-09-21
- Svar anmält
- 2005-09-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 september
Fråga 2005/06:5 av Inger René (m) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Utbildning för fiskerelaterade yrken
Fiske är en näringsgren med relativt få yrkesutövare. Men icke desto mindre är näringen av stor betydelse på vissa geografiskt avgränsade områden efter våra kuster. Det faktum att antalet yrkesutövare är relativt få och dessutom spridda över landet ställer speciella krav på yrkesutbildningen. Länder som Danmark, Norge och Finland har en fungerande och sammanhållande utbildning av yrkesfiskare och verksamma inom fiskeberedningsindustrins olika grenar. Sverige saknar dessvärre en liknande utbildning. För att skapa förutsättningar för gymnasieutbildning för fiskeintresserade elever i landet krävs riksintag till en gymnasieskola.
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att säkra rekryteringen inom fiskerelaterade yrken?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:5 besvarad av Ibrahim Baylan
den 21 september
Svar på fråga 2005/06:5 om utbildning för fiskerelaterade yrken
Statsrådet Ibrahim Baylan
Inger René har frågat mig om vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att säkra rekryteringen inom fiskerelaterade yrken.
Det är viktigt att ge ungdomar goda möjligheter att välja utbildning och skola. Det ger ökad motivation för studierna och kan därför leda till bättre studieresultat. Riksdagens beslut med anledning av propositionen Kunskap och kvalitet @ Elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140, bet. 2003/04:UbU13, rskr. 2004/05:4) innebär bland annat att elever ska kunna söka och antas i mån av plats till nationella program och inriktningar i andra kommuner även om dessa finns i hemkommunen.
Trots denna utökade möjlighet att söka utbildning i annan kommun kan det för vissa utbildningar av särskild nationell betydelse även fortsättningsvis finnas behov av att rekrytera elever från hela landet. Möjligheten för en kommun att efter prövning få anordna gymnasieutbildning med riksrekrytering finns därför kvar.
För att förbättra underlagen för regeringens beslut och höja kvaliteten i de riksrekryterande utbildningarna har regeringen beslutat om en ändring i 2 kap. 2 § gymnasieförordningen (1992:394). Ändringen, som trädde i kraft den 1 augusti 2005, innebär att Statens skolverk ges möjlighet att meddela föreskrifter om innehåll och utformning av ansökningar om riksrekrytering. Ändringen innebär vidare att ansökan om riksrekrytering ska lämnas till Statens skolverk som med eget yttrande ska vidarebefordra ansökan till regeringen. Av yttrandet ska framgå myndighetens bedömning av om det föreligger ett nationellt behov av utbildningen som kräver riksrekrytering, om arbetslivets medverkan är tillräcklig för att säkerställa utbildningens kvalitet samt om utbildningskostnaden är rimlig.
Skolverkets föreskrifter och ansökningsblanketter för riksrekrytering finns nu tillgängliga på myndighetens hemsida.
Mot bakgrund av de åtgärder som redovisats anser jag att möjligheterna är goda för såväl fiskenäringen som andra mindre näringsgrenar att få sina utbildningsbehov tillgodosedda.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.