utbildning av vårdpersonal
Skriftlig fråga 1997/98:63 av Lindblad, Gullan (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-10-15
- Anmäld
- 1997-10-20
- Besvarad
- 1997-10-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Det kommer då och då skrämmande rapporter över dålig behandling av våra gamla inom äldreomsorg och vård. Senast handlade det om ett privat vårdhem i Solna men tidigare har det gällt kommunal äldreomsorg, där de gamla helt enkelt blivit vanvårdade.
Det skedda kan inte ursäktas. Även om personalen har en hård arbetsbelastning har de äldre rätt att kräva respekt, omtanke, medkännande och rätt till personlig integritet. Människor är inte kollin som man kan behandla på löpande band.
Frågan om äldrevården är visserligen en social fråga och en särskild utredning behandlar t.ex. frågan om bemötandet av våra äldre.
Utbildningen av vårdpersonalen är emellertid fundamental i sammanhanget. Det är oerhört viktigt att vårdens etik har en framträdande plats såväl inom vårdgymnasiet som i vårdhögskolorna.
Jag vill fråga statsrådet Johansson:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att i utbildningshänseende göra vårdpersonal mera skickad till det krävande arbetet inom vården, där empati och medkänsla är en förutsättning för god vård?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:63 besvarad av , ()
- Statsrådet Ylva Johansson
Gullan Lindblad har frågat mig om vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att i utbildningshänseende göra vårdpersonal mera skickad till det krävande arbetet inom vården, där empati och medkänsla är en förutsättning för god vård.
Inom arbetslivet sker förändringar i snabb takt. En allmän tendens är att ledningsmetoder och organisationsprinciper ändras mot mer integrerade organisationer, där ansvar och befogenheter fördelas till operativa eller verkställande delar av organisationen. Så har också skett inom vårdområdet. För äldreomsorgen har uppdraget vidgats, de äldre är mer vårdkrävande och nya grupper har tillkommit, t.ex. psykiskt sjuka. Det kräver en mer sammansatt kompetens än tidigare. Förutom det ökade ansvaret kan förändringarna i arbetsorganisationen också innebära mer av ensamarbete som i sin tur ibland förutsätter en hög kompetens.
Det befintliga utbildningsutbudet inom området har en rik variation. Programmålen för gymnasieskolans omvårdnadsprogram är följande. Syftet med utbildningen är att ge eleverna grundläggande yrkeskunskaper inom bl.a. hälso- och sjukvård och social omsorg. Skolan skall sträva efter att eleverna efter fullföljd utbildning kan ge service, vård och omsorg utifrån en helhetssyn där förhållningssättet är att frigöra och utveckla de hjälpbehövandes egna resurser och respekt för deras självbestämmande, integritet och bakgrund. Skolan har ansvar för att eleverna efter utbildningen kan bl.a. ge omvårdnad inom olika områden, som tillgodoser människors grundläggande och individuella behov samt tillvaratar individens egna resurser för att bevara och återvinna hälsa. Vidare att eleven kan diskutera och ta ställning i etik och livsfrågor med anknytning till vård- och omsorgsarbete.
Inom gymnasial vuxenutbildning finns möjligheter för vårdpersonal att läsa hela utbildningar eller enstaka kurser inom vårdområdet. Det finns även vissa påbyggnadsutbildningar inom området. Inom försöksprojektet med kvalificerade yrkesutbildningar pågår även några utbildningar inom vårdområdet.
Jag anser att utbildningarna i sig ger goda förutsättningar för ett gott arbete. Uppföljningar och utvärderingar som gjorts bekräftar också att så är fallet. Det är dock viktigt att personalen ges möjlighet att kunna tillämpa sina kunskaper eller vid behov att fortbilda sig.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.