Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

utbildning av byggnadsarbetare

Skriftlig fråga 2004/05:427 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-11-24
Inlämnad
2004-11-24
Besvarad
2004-12-01
Svar anmält
2004-12-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 november

Fråga 2004/05:427

 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Ibrahim Baylan om utbildning av byggnadsarbetare

Byggnadsindustrin är en viktig tillväxtfaktor i Sverige. Därför är det oroväckande siffror som presenteras i en undersökning av Byggnadsindustrins yrkesnämnd.

155 tidigare elever i byggprogrammet har intervjuats om sina studier fram till ett yrkesbevis. Undersökningen visar att 20 % av eleverna slutar redan efter första årskursen. Ytterligare 8 % hoppar av före andra årskursens slut och enbart 46 % fullföljer utbildningen till dess att de får ett yrkesbevis. För byggnadsindustrin är detta dystra siffror.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fler byggelever ska kunna fullfölja utbildningen?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:427 besvarad av Ibrahim Baylan

den 1 december

Svar på fråga 2004/05:427 om utbildning av byggnadsarbetare

Statsrådet Ibrahim Baylan

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att fler byggelever ska kunna fullfölja utbildningen.

Antalet elever på byggprogrammet har ökat de senaste åren från 6 966 elever totalt på programmet läsåret 2000/01 till 9 167 elever läsåret 2002/03. Ett ökande intresse för programmet märks också på att antalet som vill gå programmet vida överstiger antalet utbildningsplatser. Antalet förstahandssökande till byggprogrammet ökade 2003/04 med 10 % jämfört med föregående år till 5 261 elever. Antalet tillgängliga platser var dock bara 3 593. Det är de kommunala skolhuvudmännens ansvar att så långt möjligt dimensionera utbildningsplatserna med hänsyn till elevernas önskemål. Fler elever än tidigare fullföljer också utbildningen.

Trots dessa positiva signaler är situationen inte tillfredsställande. Gymnasieskolan behöver utvecklas så att fler elever når de gemensamma utbildningsmålen. Regeringen föreslog i propositionen Kunskap och kvalitet @ elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) flera åtgärder för att förbättra gymnasieskolan. Skolverket har fått i uppdrag att utforma kursplanerna så att samverkan mellan kärnämnen och de olika programmens karaktärsämnen uppmuntras. Det är särskilt viktigt att de möjligheter som ges då kärnämnena präglas av den studieväg eleven går, tas till vara i arbetet, så att förutsättningarna för alla elever att nå kunskapsmålen förbättras.

Ett gymnasiearbete om 100 gymnasiepoäng ska ersätta dagens projektarbete. Gymnasiearbetet ska ha en tydlig koppling till elevens hela utbildning, och ett godkänt gymnasiearbete blir ett av kraven för att få gymnasieexamen. Särskild uppmärksamhet ska ges gymnasiearbetets roll i yrkesutbildningarna. Möjligheterna att arbeta med autentiska problemställningar och uppgifter hämtade från arbetslivet och framtagna i samverkan med branscher ska lyftas fram.

En ny lärlingsutbildning införs. Skolverket ska utreda och lämna förslag på utformning och reglering av gymnasial lärlingsutbildning som ska vara en valbar alternativ studieväg inom alla yrkesinriktade program.

Kvaliteten i yrkesutbildningarna behöver också stärkas genom tätare samverkan mellan skola och arbetsliv. Regeringen har därför tillsatt Yrkesutbildningsdelegationen, som ska vara rådgivande i yrkesutbildningsfrågor. Delegationen ska även medverka till att lokala utvecklingsarbeten initieras och verka för en ökad rekrytering till de yrkesinriktade utbildningarna.

Sammantaget anser jag därför att regeringen vidtar omfattande åtgärder för att fler elever, inte bara byggelever, ska kunna fullfölja utbildningen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.