utbetalning av EU-stöd
Skriftlig fråga 2001/02:892 av Hansson, Roy (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-03-15
- Anmäld
- 2002-03-19
- Besvarad
- 2002-03-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 mars
Fråga 2001/02:892
av Roy Hansson (m) till jordbruksminister Margareta Winberg om utbetalning av EU-stödEn svårighet för vårt jordbruk är att utbetalningar av olika stöd från EU inte sällan fördröjs på ett för många jordbrukare allvarligt sätt.
Oavsett vad fördröjningarna beror på, om det är Jordbruksverket, länsstyrelser eller ett för krångligt regelverk, så är det inte rimligt att våra jordbruksföretag ska behöva vänta på utbetalning.
Företagen har att göra sina utbetalningar för inköp av insatsvaror och skatter i tid för att inte drabbas av negativa konsekvenser. Naturligtvis är det då också viktigt att ett företags intäkter kommer in i tid, inte minst så att de kan bokföras under rätt verksamhetsår.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till jordbruksministern:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fördröjningar av utbetalningar inte ska upprepas?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:892 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg
Svar på fråga 2001/02:892 om utbetalning av EU-stöd
Jordbruksminister Margareta Winberg
Roy Hansson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att fördröjningar av utbetalningar inte ska upprepas.
Den 6 februari besvarade jag en fråga av Mikael Oscarsson som rörde länsstyrelsernas hantering av EU:s jordbruksstöd. Den 12 februari i år besvarade jag två interpellationer av Rigmor Stenmark och Carl G Nilsson som också tog upp denna fråga. I dessa svar har jag redogjort för hur utbetalningarna förlöpt och vilka åtgärder som kommer att vidtas för att effektivisera hanteringen av EU-stöden.
Först och främst vill jag understryka att de datum som är satta för utbetalningar av olika stöd är preliminära. När det gäller arealstöden föreskriver EU:s regler att 96 % ska vara utbetalt till den 31 januari. För 2001 satte Sverige det första utbetalningstillfället till den 27 december. Då betalades omkring 98,5 % av stödet ut. Resterande betalas ut när alla kontroller är gjorda @ kontroller som är nödvändiga enligt EU:s regelverk. En hel del försenade utbetalningar beror också på felaktigt ifyllda ansökningar.
För andra stöd är andelen utbetalningar vid första tillfället lägre. Det gäller främst miljöstöden där handläggningen är mer omfattande eftersom det av naturliga skäl är mer komplicerade system. Sådana stöd är mycket viktiga för att uppnå ett hållbart jordbruk, men medför mer omfattande kontroller än arealstöden.
Om samtliga brukare skulle garanteras utbetalning vid ett enda bestämt datum blir följden att alla de som nu får sina pengar vid det första utbetalningstillfället tvingas vänta tills samtliga kontroller och kompletteringar är genomförda. Jag är mycket tveksam till att det skulle vara ett bättre system.
Men det finns naturligtvis förbättringar att göra. Målsättningen är att så många brukare som möjligt ska få sina pengar vid det första utbetalningstillfället. Administrationen bör därför effektiviseras ytterligare och handläggningstiderna kortas. En del problem har redan åtgärdats, t.ex. det inkörningskrångel som varit förenat med det nya datasystemet på Jordbruksverket. Det gamla miljöstödssystemet fasas nu också ut efter hand, vilket innebär färre stödformer för länsstyrelserna att hantera framöver. Antalet brukare som använder sig av Internet för att göra sin ansökan ökar också, vilket minskar antalet felaktigt ifyllda ansökningar.
Enligt ett uppdrag från regeringen i december 2001, har ett arbete påbörjats vid länsstyrelserna för att ytterligare effektivisera samordningen av jordbruksadministrationen. Uppdraget går ut på att sju samordningsansvariga länsstyrelser, spridda över landet, ska ansvara för effektiviseringen av administrationen inom respektive region. Denna samordning kommer bl.a. att innefatta information till lantbrukarna, handläggning av ansökningar och fältkontrollverksamhet. Detta kommer på sikt att innebära vinster på många sätt, både för länsstyrelserna och för brukarna. Samtidigt inrättas ett råd vid Jordbruksverket för frågor om samverkan, övergripande planering och styrning när det gäller hanteringen av EU-stöd. Rådet består av representanter från Jordbruksverket och de samordningsansvariga länsstyrelserna.
Jag vill avslutningsvis säga att vi, trots ständigt förbättrade system för administration av EU-stöd, troligen aldrig kommer att kunna försäkra samtliga lantbrukare om ett fast utbetalningsdatum så länge stöden till jordbruket ser ut som de gör. Det är stora belopp som slussas ut och då krävs det omfattande kontroller och noggrann handläggning för att medlen ska hamna hos de rättmätiga mottagarna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.