Utåtriktad växlingsverksamhet

Skriftlig fråga 2020/21:2671 av Rickard Nordin (C)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

I samband med att bitcoin och andra kryptovalutor både ökat och blivit mer populära är det viktigt att lagstiftningen är tydlig. Ett begrepp som förvirrat är Skatteverkets användning av ”utåtriktad växlingsverksamhet”. Det som uppfyller kraven för detta ska beskattas som näringsverksamhet i stället för att beskatta som kapitalvinst. För att ta reda på om något klassas som ”utåtriktad växlingsverksamhet” krävs att ett antal kategorier är uppfyllda: varaktighet, vinstsyfte, självständighet, utnyttja marginalen mellan sälj- och köpkurs, egen prissättning, själv föreslå pris, själv förhandla pris, själv sätta pris och själv ställa ut växlingskurs.

Det intressanta är att den som snabbt går igenom dessa kriterier ser att samtliga kriterier kan uppfyllas av den som också handlar med aktier, även i mindre privat skala. Den som investerar någon gång i månaden, exempelvis vid löning, har en varaktighet. Det görs i ett vinstsyfte genom att nyttja marginalen mellan köp och sälj. Det görs självständigt. Och det är helt möjligt att sätta ett eget pris på köp- eller säljkursen, vilket ju också tämligen ofta görs med några enkla knapptryck hos din bank. Du är också fri att sälja dina aktier till en i förväg överenskommen köpare för ett överenskommet pris som inte behöver vara det som råder på börsen. Så du uppfyller alltså precis samma kriterier som den som privat handlar med kryptovaluta. Skillnaden är att du blir beskattad för kapital, medan den som handlar med krypto antagligen anses bedriva näringsverksamhet.

Min fråga till finansminister Magdalena Andersson blir därför:

Vad anser ministern är den principiella skillnaden mellan att handla i en kryptovaluta och att handla i aktier, ur ett skatterättsligt perspektiv som motiverar denna skillnad, och vidtar ministern några åtgärder?