USA:s skuldsanering
Skriftlig fråga 1996/97:242 av Carina Hägg (s)
Klar
Händelser
- Inlämnad
- 1997-01-30
- Besvarad
- 1997-02-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 januari
Fråga 1996/97:242 av Carina Hägg (s) till utrikesministern om USA:s
skuldsanering
USA:s stora skuld till FN är väl känd. Samma lands skuld till IDA,
International Development Association är mindre känd. IDA är en fond,
som administreras av IBRD och i takt med att nya lån beviljas måste
fonden fyllas på vart tredje år. I praktiken har det funnits en överens-
kommelse om att givarländerna vid sådana påfyllningar skall bidra utifrån
sin relativa storlek. Hittills har man gjort tio påfyllningar. Förhandlingen
om den elfte och sista var mycket hård. Tidigare svårigheter att få in
USA:s bidrag till IDA 10 i tid, har också lett till att man inrättade en s.k.
interimsfond för att finansiera IDA:s verksamhet fram till IDA 11 träder i
kraft.
USA stod först i skuld till IDA 10 med 930 miljoner USD. Senare
under 1996 beslutade kongressen att betala av 700 miljoner. För att över
huvud taget få till stånd denna avbetalning har man använt sig av på-
tryckningar. Medlet var att utesluta amerikanska företag från all upp-
handling i projekt som finansieras av interimsfonden. Ändå måste det i
dag anses som mycket osäkert om USA kommer att, utöver skulden,
betala enligt den nya överenskommelsen. För USA betyder den att man
skall bidra med 1 525 USD.
Den ena frågan man ställer sig är hur Sverige påverkas ekonomiskt
när något annat land struntar i att betala räkningar för gemensamma åta-
ganden. Den andra frågan är hur verksamheten påverkas.
Min fråga till utrikesministern är huruvida Sverige på grund av bris-
tande inbetalningar bidrar ekonomiskt till IDA utöver vad våra överens-
kommelser avtalat.
Svar på skriftlig fråga 1996/97:242 besvarad av Statsrådet Pierre Schori
den 7 februari
Svar på fråga 1996/97:242
Statsrådet Pierre Schori
Carina Hägg har frågat utrikesministern om hur verksamheten genom
Världsbankens mjuka fond IDA för utlåning till de fattigaste länderna har
påverkats av att USA inte deltog i det första året av en treårig påfyllnad
av IDA 11, samt av att USA dessutom inte har fullgjort sina åtaganden
beträffande IDA 10. USA:s agerande ledde till etablerandet av en över-
bryggande s.k. interimsfond för att trygga finansieringen av IDA:s verk-
samhet tills IDA 11 träder i kraft. Carina Hägg frågar också om detta har
påverkat Sverige ekonomiskt genom att öka vår andel av bördesfördel-
ningen. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på
frågan.
Carina Hägg är väl insatt i de stora svårigheter som det multilaterala
systemet, också utvecklingsbankernas mjuka fönster, mött i sin mobilise-
ring av givarresurser under de senaste åren. Bankernas finansieringsmo-
dell bygger på regelbundna påfyllnader där givarna delar på finansie-
ringsbördan. Systemet ger stabilitet, men det förutsätter att länderna tar
sitt ansvar och lever upp till ingångna överenskommelser. När både be-
talningsförmågan och betalningsviljan sviktar, såsom de gjort i flera stora
givarländer, undergrävs stabiliteten och förutsägbarheten och systemet
hotas av en allvarlig kris.
Svaret på Carina Häggs fråga hur verksamheten i bankerna påverkas
bör därför ses framför allt i ljuset av det hot som USA:s bristande an-
svarstagande under senare år innebär mot det multilaterala finansierings-
systemet. IDA-programet pågår utan avbrott och verksamheten har på
kort sikt garanterats av resurserna i interimsfonden. Inte heller Sveriges
eller andra länders ekonomiska börda har ökat eftersom USA:s uteblivna
bidrag snarare ersattes av Världsbankens internt genererade resurser. Det
som främst riskerar att skadas är finansieringssystemet och dess trovär-
dighet på längre sikt.
Sverige har i olika sammanhang uttryckt oro över de allvarliga följ-
derna av USA:s agerande för det multilaterala systemet. Vi har gjort det
både direkt till representanter för USA:s regering och i olika förhand-
lingsmöten. Vi har också klargjort vilken vikt vi fäster vid att USA, som
efter kriget hade en ledande roll i uppbyggnaden av det multilaterala
systemet, fortsätter att vara partner i detta samarbete. Nedgången i USA:s
bidrag under senare år har lett till en intensiv diskussion i givarkretsen
om nya typer av sanktioner och incitament för att upprätthålla betal-
ningsdiciplinen. Utgångspunkten i dessa diskussioner har varit att med-
lemskap i de internationella organisationerna innebär både rättigheter och
skyldigheter. För IDA:s del innebar införandet av upphandlingsrestriktio-
ner, knutna till interimsfonden, att amerikanska företag inte tilläts vara
med och tävla om upphandlingskontrakten. Detta är en linje som Sverige
har aktivt förespråkat.
Upphandlingsrestriktionerna har fått mycket uppmärksamhet och sä-
kert spelat roll när USA:s nya administration efter valet visar tecken på
att lägga större vikt vid multilateralt samarbete. Återigen uttrycker man
en ambition att delta i detta samarbete och en vilja att betala av samtliga
betalningseftersläpningar och komma i kapp sina åtaganden både till FN
och utvecklingsbankerna. Detta framgår av uttalanden av såväl president
Clinton, utrikesminister Albright som finansminister Rubin. Att denna
vilja omfattar också IDA framgår av årets budgetproposition, som över-
lämnades till kongressen i går.
Det finns all anledning att stödja administrationens ansträngningar att
genomdriva rimliga budgetförslag på biståndets område och övertyga
kongressen om värdet i det multilaterala samarbetet. För att släppa redan
beviljade anslag till IDA 11 har kongressen satt som villkor att administ-
rationen redovisar sina förnyade ansträngningar för att få upphandlings-
restriktionerna upphävda. Sverige och de andra medlemsländerna i inte-
rimsfonden har motsatt sig detta.
Förhandlingar om IDA och dess framtid pågår i Paris i denna stund.
Vi vet inte vad resulatet av förhandlingarna blir. Den allra senaste tidens
utveckling ger ändå anledning till en försiktig optimism vad gäller finan-
siering av det multilaterala systemet. Detta är glädjande eftersom IDA är
en viktig partner för de fattigaste länderna. Världsbankens mjuka fond är
i dag den största källan för sociala investeringar i utvecklingsländer. Den
har fattigdomsbekämpning som ett övergripande mål för sin verksamhet
och fungerar som ett viktigt komplement till privata finansieringsflöden
som ökat kraftigt på senare tid men som inte kommer de fattigaste län-
derna till godo.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.