Ursprungsmärkning av produkter från det ockuperade Västsahara

Skriftlig fråga 2008/09:958 av Berliner, Agneta (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2009-05-20
Inlämnad
2009-05-20
Besvarad
2009-05-27
Svar anmält
2009-06-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 maj

Fråga

2008/09:958 Ursprungsmärkning av produkter från det ockuperade Västsahara

av Agneta Berliner (fp)

till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)

När Spanien drog sig ur Västsahara år 1975 ockuperades området av Marocko som i dag har kontroll över två tredjedelar av territoriet. Sveriges hållning är tydlig avseende att Marocko därmed inte har rätt att utnyttja de naturresurser som finns i Västsahara för egen vinning.

Uppgifter pekar på att Marocko nu skapar exportinriktade frizoner, främst för fiskprodukter och grönsaker, på västsaharisk mark dit utländska företag lockas med skattefrihet och andra förmåner. Och redan i dag produceras och exporteras allt fler konsumtionsvaror från ockuperat område utan att västsaharierna gett sitt samtycke eller får del av inkomsten. Den konsument som inte vill gynna handeln med varor från Marockos exploatering av de ockuperade delarna av Västsahara har svårt att skilja dessa för andra marockanska varor. Detta blir sannolikt ett mer omfattande problem i takt med att företag från andra länder etablerar sig för att dra nytta av västsahariska naturresurser.

Ministern har tidigare agerat när det gäller fiskeavtalet mellan EU och Marocko för att säkerställa att Marocko inte exploaterar fiskeresurser som tillhör Västsahara utan att det västsahariska folket skulle gynnas av detta.

Jag vill därför fråga jordbruksminister Eskil Erlandsson:

Kommer jordbruksministern att agera för att få till stånd en tydlig ursprungsmärkning av konsumtionsvaror som odlats eller producerats på västsaharisk ockuperad mark och från dess vatten?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:958 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson

den 27 maj

Svar på fråga

2008/09:958 Ursprungsmärkning av produkter från det ockuperade Västsahara

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Agneta Berliner har frågat mig om jag kommer att agera för att få till stånd en tydlig ursprungsmärkning av konsumtionsvaror som odlats eller producerats på västsaharisk mark och från dess vatten.

Märkning av livsmedel är ett område där det finns gemensamma regler inom EU. Det är i dag obligatoriskt att ange ursprunget för nötkött, honung och fisk. Dessutom finns gemensamma kvalitetsnormer för frukt och grönsaker i EU som sedan den 1 januari 2008 ställer krav på att ursprungsland ska anges för all färsk frukt och alla färska grönsaker som säljs till konsument. Det är annars frivilligt att ange ursprunget på andra livsmedel, men informationen måste vara korrekt och får inte vara vilseledande. Ett stort arbete med en översyn av de generella märkningsreglerna och reglerna för näringsvärdesdeklaration pågår som bäst inom EU. Ursprungsmärkning är en av frågorna där kommissionen i sitt förslag har tydliggjort reglerna för vad ett livsmedels ursprung eller härkomst betyder i syfte att minska risken för att konsumenten blir vilseledd.

Varken EU:s fiskeavtal med Marocko eller associeringsavtalet med Marocko innehåller bestämmelser om ursprungsmärkning. Några revideringar av dessa avtal är inte aktuella i dagsläget. Folkrättsligt finns som bekant begränsningar vad gäller utnyttjandet av Västsaharas naturresurser men folkrättens regler vänder sig i första hand till stater. För företagen utgör OECD:s riktlinjer för multinationella företag och principerna i FN Global Compact frivilliga, universella riktlinjer. Med anledning av de krav på ursprungsmärkning av många livsmedel som redan finns och den pågående översynen av de allmänna märkningsreglerna anser jag att det finns förutsättningar för konsumenterna att göra etiska och miljömässiga val vid sina inköp. Jag avser därför inte att vidta några ytterligare åtgärder i nuläget.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.