Uranbrytning

Skriftlig fråga 2022/23:376 av Tobias Andersson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2023-02-20
Överlämnad
2023-02-21
Anmäld
2023-02-22
Sista svarsdatum
2023-03-01
Svarsdatum
2023-03-08
Besvarad
2023-03-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Genom propositionen Förbud mot utvinning av uran (2017/18:212) förbjöd den socialdemokratiska regeringen uranbrytning i Sverige. Detta trots att det vid tillfället var en fullständig icke-fråga. Ingen storskalig utvinning hade ägt rum på decennier, och givet att Socialdemokraterna samtidigt monterade ned kärnkraft fanns ingen direkt efterfrågan.

Som sig bör var Sverigedemokraterna framåtblickande och motsatte sig detta, bland annat med följande motivering: ”För den som vill påbörja uranbrytning i dag krävs tre separata tillstånd, beslutade enligt miljöbalken, minerallagen och kärntekniklagen. Det är även på det viset vid etablering av miljöfarliga verksamheter, precis som vid exempelvis vindkraftsetableringar, att kommunerna har en vetorätt och att det från den aktuella kommunen krävs en aktiv tillstyrkan för att tillstånd ska kunna medges. Trots att det inte är något problem som föreligger och att tillståndsprocessen för den som vill påbörja gruvdrift för att bryta uran är omfattande, lägger regeringen fram detta förslag.”

Sedan dess har behovet av och förutsättningarna för kärnkraft förändrats, och i dag är det sannolikt att nya projekt snart initieras. Mot den bakgrunden kommer naturligtvis behovet av uran att öka i Sverige. Att då vara beroende av importerat uran, från till exempel Ryssland, ter sig inte strategiskt, varken utifrån ett samhällsekonomiskt eller ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

Att man dessutom får bryta uran idag för att kunna få upp andra metaller som vi behöver för till exempel batteriteknik men då inte får utvinna själva uranet är nog ganska ologiskt för de flesta. Som tur är finns det stöd från en majoritet i Sveriges riksdag för att ändra denna ordning och på nytt möjliggöra uranbrytning.

Med anledning av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:

 

Avser ministern och regeringen att verka för att på nytt tillåta uranbrytning i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:376 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

KN2023/ 02362 Klimat- och näringslivsdepartementet Energi- och näringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:376 av Tobias Andersson (SD)
Uranbrytning

Tobias Andersson har frågat mig om jag och regeringen avser att verka för att på nytt tillåta uranbrytning i Sverige.

Den 1 augusti 2018 infördes en ny bestämmelse i miljöbalken som innebär att det inte är möjligt att bryta, bearbeta eller fysikaliskt eller kemikaliskt anrika uranhaltigt material vid gruvverksamhet eller genom återvinning av utvinningsavfall om syftet är att utvinna radionukliderna eller använda materialets radioaktivitet (prop. 2017/18:212). Förbudet gäller även provbrytning. I minerallagen (1991:45) togs uran bort som koncessionsmineral, vilket innebär att det inte är möjligt att bevilja vare sig undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession för uran. Dessa bedömdes vid tidpunkten inte som ekonomiskt lönsamma att bryta.

Uran är ofta associerat med andra metaller, t.ex. järn, koppar och guld. Strålningsegenskaperna i berggrunden används i samband med prospektering och kartläggning av andra metaller och mineral. Det kan uttryckas som att uran visar vägen till andra fyndigheter. Det kan vara så att efterfrågan på s.k. innovationskritiska metaller och mineral ökar i framtiden bl.a. eftersom dessa metaller är nödvändiga för att utveckla ny miljöteknik. Regeringen angav i prop. 2017/18:212 att den avser att följa utvecklingen av denna fråga i förhållande till de genomförda lagändringarna och vid behov överväga näringspolitiska åtgärder. En mer omfattande utvärdering av nu föreslagna ändringar i förhållande till utvinning av innovationskritiska metaller och mineral ska genomföras senast efter fem år efter att lagändringarna har beslutats.

Stockholm den 1 mars 2023

Ebba Busch

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.