Uppluckring av omedelbarhetsprincipen
Skriftlig fråga 2020/21:1617 av Katja Nyberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-03
- Överlämnad
- 2021-02-03
- Anmäld
- 2021-02-04
- Svarsdatum
- 2021-02-10
- Besvarad
- 2021-02-10
- Sista svarsdatum
- 2021-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I Sverige gäller omedelbarhetsprincipen i våra domstolar, det vill säga att domstolen ska grunda sitt avgörande på vad som framkommer under själva rättegången. Det innebär att uppgifter från polisförhör eller utredningen i övrigt ges mindre vikt och i vissa fall inte kan åberopas på erforderligt vis. Något som leder till att den misstänkte helt kan ta avstånd från allt han eller hon tidigare har sagt eller undvikit att säga, och på så sätt försvåra, eller till och med omöjliggöra, rättskipningen.
Efter avslutad förundersökning har den åtalade rätt att ta del av förundersökningsmaterialet och kan då vinkla sin utsaga efter vad som framkommit under förundersökningen. Det förekommer också att misstänka tiger sig igenom brottsutredningen och sedan anpassar sina berättelser till åklagarens framställan, inte sällan med resultatet att de kan gå straffria.
Detta medför ett stort antal svårigheter under såväl förundersökning som rättegång.
År 2017 presenterade en utredning förslag om bland annat en revidering av den så kallade omedelbarhetsprincipen. Sedan dess har det dock inte hänt så mycket.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Håller ministern med om att det finns en problematik i fråga om omedelbarhetsprincipen, och avser ministern att agera i frågan?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1617 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:1617 av Katja Nyberg (SD)
Uppluckring av omedelbarhetsprincipen
Katja Nyberg har frågat justitie- och migrationsministern om han håller med om att det finns en problematik i fråga om omedelbarhetsprincipen, och om han avser att agera i frågan.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
I Sverige grundas en dom på det som har kommit fram under rättegången. Det betyder att parter och vittnen normalt sett hörs direkt inför domstolen under rättegången – vid en personlig inställelse – i enlighet med den s.k. omedelbarhetsprincipen. Omedelbarhetsprincipen syftar till att ge domstolen det bästa bevisunderlaget. Vid införandet av principen angavs dock att muntlighet enbart är en metod för att åstadkomma en god rättegång och att det är naturligt att den får vika så snart övervägande skäl talar mot dess tillämpning. Det centrala, då som nu, är att säkerställa en praktiskt fungerande straffprocess som uppfyller kraven på effektivitet och rättssäkerhet med bästa förutsättningar att komma fram till materiellt riktiga domar.
Regeringen beslutade 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera hur handläggningen av stora brottmål med omfattande bevisning skulle kunna moderniseras och effektiviseras med bevarade krav på rättssäkerhet. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande i juni 2019 – det sista av totalt tre betänkanden – och lämnade förslag som innebär en förändring av omedelbarhetsprincipen för att få en mer effektiv brottsbekämpning. Utredningen föreslår bland annat att polisförhör som har spelats in under förundersökningen ska kunna användas som bevis under själva rättegången i större utsträckning än vad som är möjligt i dag. Ett annat förslag är att man ska kunna höra en part eller ett vittne i domstol före en huvudförhandling – det vill säga redan under förundersökningen – och på så sätt säkra bevisningen i ett tidigare skede.
Betänkandena har remitterats och förslagen bereds inom Regeringskansliet. Avsikten är att under våren fatta beslut om en lagrådsremiss med utgångspunkt i utredningens förslag om tidiga förhör.
En annan viktig faktor för att stärka rättsprocessen och öka lagföringen för brott är att vittnen vågar medverka i brottsutredningar. Regeringen har därför tillsatt en utredning som bl.a. ska överväga om det är lämpligt att införa en möjlighet till strafflindring för den som medverkar till utredning av någon annans brottslighet, s.k. kronvittnen. I utredningen ingår även frågan om skärpta straff för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling.
Regeringen arbetar brett mot brottsligheten och har inga planer på att slå av på takten.
Stockholm den 10 februari 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.