Upphovsrättsligt skydd för skapare av AI-musik
Skriftlig fråga 2025/26:283 av Lars Mejern Larsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-12-03
- Överlämnad
- 2025-12-04
- Anmäld
- 2025-12-05
- Svarsdatum
- 2025-12-10
- Besvarad
- 2025-12-10
- Sista svarsdatum
- 2025-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
AI-utvecklingen accelererar kraftigt, och generativ AI pekas samtidigt ut som ett strategiskt prioriterat område för regeringen. Upphovsrätten utgör en grundbult för den svenska kreativa sektorn – musik, film, konst och annan kultur – liksom för den exportframgång som under lång tid har gjort Sverige till en ledande musiknation.
Enligt en global studie från Cisac beräknas upp till 24 procent av musikskaparnas intäkter och 21 procent av inkomsterna inom audiovisuella medier riskera att försvinna fram till 2028 om inte marknadsmässiga lösningar för licensiering kommer på plats. Detta sammanfaller med att SVT nu rapporterar att AI-genererad musik i ökande grad tar plats på svenska topplistor – och att utvecklingen inte längre är ett framtidsscenario utan redan påverkar hur musiken produceras, distribueras och konsumeras. Detta har väckt oro hos såväl musikskapare som rättighetsorganisationer.
För närvarande arbetar AI-sekretariatet med att ta fram Sveriges kommande AI-strategi, som ska presenteras under våren 2026. I den av regeringen tillsatta AI-kommissionens betänkande framhålls upphovsrätten på några få ställen, men den ges inte det utrymme som sektorn menar är nödvändigt. Samtidigt riskerar den snabba teknikutvecklingen att gå betydligt fortare än det lagstiftningsarbete som krävs för att värna mänskligt skapad kultur och en hållbar licensmarknad.
Sverige är en av få nettoexportörer av musik i världen och den största inom EU-området. Det är därför avgörande att vi värnar mänskligt skapade kulturuttryck och säkerställer en stark och fungerande upphovsrätt som ger rättvisa ersättningar till upphovspersoner även i en tid av teknologisk omställning. Organisationer som Stim framhåller vikten av att licensieringslösningar kommer på plats för att säkerställa en långsiktigt hållbar marknad. Stims nyligen lanserade kollektiva AI-musiklicens visar att lösningar är möjliga men förutsätter att regeringen tydligt värnar upphovsrättens ställning.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att upphovsrätten och den svenska kreativa sektorn tillmäts den betydelse de förtjänar i AI-utvecklingen, och hur arbetar ministern och regeringen för att främja licenslösningar för generativ AI som värnar upphovsrättens område?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:283 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2025/26:283 Upphovsrättsligt skydd för skapare av AI-musik
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2025/26:283 av Lars Mejern Larsson (S)
Upphovsrättsligt skydd för skapare av AI-musik
Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att upphovsrätten och den svenska kreativa sektorn tillmäts den betydelse de förtjänar i AI-utvecklingen, och hur jag och regeringen arbetar för att främja licenslösningar för generativ AI som värnar upphovsrättens område.
Inledningsvis kan det, som Lars Mejern Larsson är inne på, konstateras att den mycket snabba AI-utvecklingen redan i dag har en påverkan på såväl musikbranschen som andra kreativa och kulturella branscher.
Det upphovsrättsliga regelverket är till stor del harmoniserat, både genom EU-lagstiftning och internationella konventioner. Det är därför avgörande att Sverige deltar aktivt i de diskussioner som pågår om upphovsrätt och AI-utveckling både inom EU och andra internationella forum, vilket vi också gör av flera skäl. Dels för att Sverige har en omfattande och framgångsrik kreativ sektor, dels för att kunna påverka regelverkets utformning. Runt om i världen pågår också flera rättsprocesser om hur AI-utvecklingen förhåller sig till det upphovsrättsliga regelverket. Regeringen följer också den utvecklingen mycket noga.
Lagstiftningsprocesser är inte sällan långsammare än den tekniska utvecklingen. Men som Lars Mejern Larsson är inne på sker det också mycket positivt på det här området. Exempelvis har Stim nyligen lanserat världens första AI-musiklicens. Det är glädjande att marknaden tar fram nya initiativ och lösningar på de frågor som den snabba teknikutvecklingen ger upphov till. Med det sagt så utesluter inte detta att det upphovsrättsliga regelverket kan behöva anpassas till den snabba teknikutvecklingen. Mot bakgrund av de här frågornas gränsöverskridande och globala karaktär är det lämpligt att den diskussionen i huvudsak förs inom EU och andra internationella forum.
Stockholm den 10 december 2025
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

