Upphandlingsregler för samhällsbärande transporter
Skriftlig fråga 2024/25:1255 av Kadir Kasirga (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-06-12
- Överlämnad
- 2025-06-13
- Anmäld
- 2025-06-16
- Svarsdatum
- 2025-06-27
- Besvarad
- 2025-06-27
- Sista svarsdatum
- 2025-06-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Gigbolaget Bolt har vunnit upphandlingar om samhällstjänstresor i både Region Uppsala och Sigtuna kommun. Det handlar om uppdrag som färdtjänst, skolskjuts, sjukresor och transporter som riktar sig till samhällets mest sårbara grupper: barn, äldre och personer med funktionsnedsättning.
Bolt har återkommande kritiserats i Sverige och internationellt för slavliknande arbetsvillkor, brist på kollektivavtal och en affärsmodell där ansvaret för skatter, försäkringar och fordon överlåts på förarna. Svenska Taxiförbundet och Svenska Transportarbetareförbundet såväl som oberoende granskningar har pekat på allvarliga brister i arbetsvillkor, transparens och socialt ansvar.
Att ett företag med denna bakgrund nu får i uppdrag att leverera samhällsbärande välfärdstjänster med offentliga medel väcker oro. Ett centralt problem är att det i dag är det lägsta priset som ofta väger tyngst i upphandlingar, snarare än trygghet, kvalitet eller sjysta arbetsvillkor. Detta riskerar att leda till en utveckling där seriösa aktörer slås ut och där otrygga villkor normaliseras inom offentlig service.
Offentlig upphandling får aldrig bidra till att legitimera affärsmodeller som bygger på osäkra gigjobb. Välfärdstjänster måste utföras tryggt, rättvist och med hög kvalitet. Därför krävs politisk vilja att reformera upphandlingsreglerna.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
Avser statsrådet att ta initiativ till skärpt lagstiftning om offentlig upphandling så att krav på trygghet, kvalitet och kollektivavtal väger tyngre än lägsta pris i upphandlingar av samhällsbärande transporter såsom färdtjänst och skolskjuts?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1255 besvarad av Statsrådet Erik Slottner (KD)
Svar på fråga 2024/25:1255 Upphandlingsregler för samhällsbärande transporter
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2024/25:1255 av Kadir Kasirga (S)
Upphandlingsregler för samhällsbärande transporter
Kadir Kasirga har frågat infrastruktur- och bostadsministern om denne avser att ta initiativ till skärpt lagstiftning om offentlig upphandling så att krav på trygghet, kvalitet och kollektivavtal väger tyngre än lägsta pris i upphandlingar av samhällsbärande transporter såsom färdtjänst och skolskjuts.
Frågan har överlämnats till mig.
Upphandlingslagstiftningen är en förfarandelagstiftning. Det är de upphandlande myndigheterna som är experter på att utforma kraven, villkoren och utvärderingsmodellerna i de enskilda upphandlingarna.
Det är en vanlig missuppfattning att det endast är priset som avgör en offentlig upphandling. Kvalitet kan beaktas i utvärderingen men också med s.k. skakrav. Sammantaget är det sällan som endast ett lågt pris räcker för att vinna en upphandling.
Med detta sagt så har det framkommit i den översyn som regeringen gjort av den nationella upphandlingsstrategin att såväl leverantörer som upphandlande myndigheter anser att användningen av kvalitetskriterier i utvärderingar i offentliga upphandlingar är begränsad. De efterfrågar en ökad möjlighet att konkurrera med kvalitet i stället för lägsta pris.
Upphandlingsmyndigheten fick i sitt regleringsbrev för budgetåret 2024 i uppdrag att analysera möjligheterna att förbättra konkurrensen i upphandlingar genom att öka användningen av utvärderingsmodeller som innefattar kvalitetsaspekter. Uppdraget redovisades i december 2024.
För att öka leverantörers möjlighet att konkurrera med kvalitet i stället för lägsta pris har Konkurrensverket fått i uppdrag att lämna förslag på en metod för att bedöma i vilken utsträckning leverantörer fullgör kvalitetskraven i offentliga kontrakt. Uppdraget ska redovisas sista november i år.
Det är viktigt att främja sund konkurrens mellan företag och skydda särskilt utsatta arbetstagare. En riskanalys bör göras inför varje upphandling för att uppmärksamma om det finns risk för arbetslivskriminalitet inom den aktuella branschen. Det bör därefter säkerställas att leverantören och eventuella underleverantörer följer arbetsrättsliga villkor, betalar skälig lön samt skatter och avgifter för sina anställda. Om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor ska arbetsrättsliga villkor ställas i upphandlingen.
Upphandlingsreglerna begränsar inte möjligheten att ställa krav på att ange vilka underleverantörer som ska användas. Det går även att ställa krav som innebär att endast en del av kontraktet får utföras av underleverantör. Det finns inte någon begränsning när det gäller leverantörer längre ner i leverantörskedjan som myndigheten får begära uppgifter om.
Det är av avgörande betydelse att de krav och villkor som ställs kontrolleras och följs upp. Det gäller såväl under upphandlingen som under avtalstiden.
Upphandlare har tillgång till flera verktyg för att säkerställa att leverantörer och underleverantörer följer lagar och avtal, bl.a. att ifrågasätta misstänkt låga anbud. Regeringen har gett Konkurrensverket i uppdrag att lämna förslag som gör det lättare att förkasta oseriösa anbud i offentliga upphandlingar. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2025.
Just nu pågår en översyn av EU:s upphandlingsdirektiv. I det inledande arbetet har regeringen bl.a. lämnat ståndpunkten att medborgarna bör kunna lita på att offentliga kontrakt tilldelas företag som respekterar mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor.
Stockholm den 24 juni 2025
Erik Slottner
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.