Uppgifter i straffregistret

Skriftlig fråga 2007/08:1363 av Lundh, Fredrik (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2008-06-13
Inlämnad
2008-06-13
Besvarad
2008-06-18
Svar anmält
2008-06-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 juni

Fråga

2007/08:1363 Uppgifter i straffregistret

av Fredrik Lundh (s)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

I dagarna har det uppmärksammats att klassamhället lever och mår bra i vårt svenska rättsväsende. Unga som har dömts till straff kan jobba i ungdomstjänst och undgå att hamna i skuldfällan och därmed livegenskap. Det andra alternativet är att betala böter.

Problemet är dock att den som tar ungdomstjänst hamnar i straffregistret i tio år medan den som tar böterna hamnar i registret i fem år. Den ungdom som har rika föräldrar kan med andra ord minska sin tid i straffregistret med fem år. Så ser det moderna klassamhället ut – den som är fattig men vill göra rätt för sig genom att jobba av sin skuld blir bestraffad. Den som har rika föräldrar kan köpa sig lite friare än den som med eget arbete vill göra rätt för sig.

Vi vet att arbetsgivare allt oftare begär utdrag ur straffregistret – på så sätt bestraffas den med dålig ekonomi dubbelt. Martin som gjorde en dum sak och slog en tjej när han var 15 får exempelvis inte jobba med barn, äldre, göra lumpen eller ens åka till USA förrän han är 26 år.

Jag vill, med hänvisning till vad som anförts, fråga om statsrådet Beatrice Ask har för avsikt att säkerställa att lagen ska vara lika för alla – oavsett betalningsförmåga.

Svar på skriftlig fråga 2007/08:1363 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 18 juni

Svar på fråga

2007/08:1363 Uppgifter i straffregistret

Justitieminister Beatrice Ask

Fredrik Lundh har frågat mig om jag har för avsikt att säkerställa att lagen ska vara lika för alla – oavsett betalningsförmåga. Frågan är ställd mot bakgrund av de regler som gäller för anteckningar i belastningsregistret avseende ungdomstjänst och böter.

Ungdomstjänst blev en fristående påföljd genom den reform av påföljderna för unga lagöverträdare som trädde i kraft den 1 januari 2007. För att en domstol ska kunna bestämma påföljden till ungdomstjänst förutsätts att den unga personen har lämnat sitt samtycke. I annat fall måste domstolen bestämma en annan påföljd och i många fall bestäms påföljden i stället till böter. Påföljden kan dock också bestämmas till, exempelvis, ungdomsvård, villkorlig dom och fängelse. En dom avseende ungdomstjänst, ungdomsvård, villkorlig dom och fängelse finns kvar i belastningsregistret i tio år. Motsvarande tid för böter är fem år.

Åklagarmyndigheten har nyligen inkommit med en skrivelse där regeringen uppmärksammas på den problematik som uppstår när unga lagöverträdare i vissa fall inte samtycker till att ådömas ungdomstjänst.

Tidigare i år ändrades reglerna om gallring av uppgifter ur belastningsregistret beträffande åtalsunderlåtelser för personer under 18 år. Syftet med denna ändring var att undanröja de långtgående konsekvenser som en registrering i belastningsregistret medför för väldigt unga personer som vid något tillfälle gjort sig skyldig till ett brott. Jag är inte främmande för att ta initiativ till ytterligare förändringar av dessa regler i motsvarande syfte. Det är dock för tidigt att säga något om hur reglerna ska vara utformade. Först när Åklagarmyndighetens skrivelse har beretts kan regeringen ta ställning till en eventuell förändring av nuvarande regler.   

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.