uppföljningen av jaktbrott
Skriftlig fråga 2004/05:1712 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-05-25
- Inlämnad
- 2005-05-25
- Besvarad
- 2005-06-01
- Svar anmält
- 2005-06-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 maj
Fråga 2004/05:1712
av Birgitta Ohlsson (fp) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om uppföljningen av jaktbrottDen svenska vargstammen är hotad. Det långsiktigt allvarligaste hotet mot den svenska vargstammen är dock inte tjuvjakten utan inaveln bland de befintliga vargarna. Inaveln möjliggörs dock av den ökande tjuvjakten. Varje år vandrar ett antal vargar över från Finland till Sverige. Dessa vargar har friska gener och skulle garantera den svenska vargstammens fortlevnad - om de fick en chans att träffa vargar från Sydskandinavien. Dessvärre "försvinner" ett stort antal av dessa vargar på väg söderut och det finns anledning att befara att de faller offer för tjuvjakt. Det finns alltså en tydlig koppling mellan de två största hoten mot vargarna, jaktbrotten och inaveln. Länsstyrelserna har länge anmärkt på att alltför få jaktbrott klaras upp och att resurserna för att utreda dessa brott är alldeles för små. Bristen av miljöåklagare, jakbevakare och faunapoliser är påtaglig och det ligger i allas vårt intresse att dessa funktioner stärks.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att skärpa uppföljningen av jaktbrott?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1712 besvarad av Thomas Bodström
den 1 juni
Svar på fråga 2004/05:1712 om uppföljningen av jaktbrott
Justitieminister Thomas Bodström
Birgitta Ohlsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att skärpa uppföljningen av jaktbrott.
Jag vill börja med att säga att jag delar Birgitta Ohlssons oro för den svenska vargstammen. Samhället måste med kraft reagera för att bevara utrotningshotade djurarter @ däribland vargen.
Därför har regeringen i propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik avsatt medel till bland andra polisen och länsstyrelserna för bekämpning av jaktbrott. Polisen får 1 miljon kronor som i dagsläget går till Statens kriminaltekniska laboratorium för finansiering av undersökningar avseende DNA från framför allt rovdjur. Undersökningarna görs i samarbete med Uppsala universitet, avdelningen för evolutionsbiologi, som har en god kunskap om individbestämningar av djur. DNA-undersökningarna är ett bra verktyg vid utredningar av jaktbrott. För att säkerställa att medlen används effektivt begär regeringen varje år in en redovisning från Rikspolisstyrelsen om hur pengarna har använts.
Utöver detta håller Rikspolisstyrelsen på att ta fram en manual för utredning av grova jaktbrott. Manualen beräknas att vara klar under hösten 2005 och kommer att spridas till berörda myndigheter.
I dagarna har Brottsförebyggande rådet startat en förstudie om grova jaktbrott. Studien beräknas vara klar i slutet av augusti 2005 och syftet är att den ska utmynna i ett större forskningsprojekt om grova jaktbrott @ där bland annat förslag till förebyggande åtgärder presenteras.
När det gäller polisen vill jag också peka på att regeringen under perioden 2000@2005 har gjort kraftiga satsningar och höjt anslagen med 2,3 miljarder kronor samt aviserat tillskott för 2006@2007 med ca 1,1 miljarder kronor. Dessutom ökar antalet poliser för femte året i rad. Sedan 2000 har antalet poliser ökat med ca 1 200. Fördelningen av resurser för till exempel utredning av olika brottstyper är en fråga för Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna.
Jag följer utvecklingen av jaktbrott och är beredd att vidta ytterligare åtgärder om det visar sig nödvändigt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.