Till innehåll på sidan

Uppföljning och utvärdering av biståndsbudgeten

Skriftlig fråga 2016/17:958 av Sofia Arkelsten (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-03-01
Överlämnad
2017-03-02
Anmäld
2017-03-03
Svarsdatum
2017-03-08
Sista svarsdatum
2017-03-08
Besvarad
2017-03-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

 

Mer korrekt data och förbättrad statistik är en förutsättning för att de politiska besluten om biståndet ska bli så bra som möjligt. Biståndets effektivitet och transparens är en fråga som ständigt diskuteras. Den nuvarande regeringen har kritiserats för bristande möjligheter till uppföljning, och ett enigt utrikesutskott kräver nu för andra gången en biståndsbudget som går att följa upp.

Biståndsviljan är fortsatt hög i Sverige, det syns inte minst i den undersökning som SCB gör på uppdrag av Sida. Många tycker att Sverige ska vara engagerat i andra länder och att nivån på biståndet är bra, men få anser att de känner till innehållet i biståndet. För att inte riskera att det starka stödet för Sveriges biståndspolitik minskar är det än mer viktigt att följa upp och öka transparensen och ständigt förbättra innehållet i biståndet.

Sida har en stor budget. Kostnaderna för att ta fram och arbeta med statistik och göra den användbar för beslutsfattare är förhållandevis låga. Medan kostnaderna för att göra fel saker kan bli mycket höga. Hållbarhetsmålen och de indikatorer som är kopplade till målen gör att det finns stora möjligheter för att arbeta strategiskt och jämförbart med data och information. Detta bidrar också till att få fram så bra resultatstyrning och så bra beslutsunderlag som möjligt för politiken, men ger även medborgare, journalister, andra biståndsgivare och länderna själva nya möjligheter att följa upp verksamheten.

Nu krävs politisk vilja. Regeringens biståndsstrategier styr verksamheten, men det är sällan som de ger stöd för datainsamling, statistikarbete och att ta fram bättre beslutsunderlag. Det finns stora möjligheter att uppdatera biståndsstrategierna så att Sida också får stöd i dem för att förbättra arbetet med statistik och data för att förbättra uppföljning och utvärdering.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

 

På vilket sätt kommer statsrådet att arbeta för att de biståndsstrategier som regeringen redan har och tar fram stöder att insatserna också bidrar till bättre och mer användbar statistik och data för uppföljning och utvärdering?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:958 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:958 av Sofia Arkelsten (M) Uppföljning och utvärdering av biståndsbudgeten

Sofia Arkelsten har frågat mig om på vilket sätt vi avser att arbeta för att de strategier för utvecklingssamarbete som regeringen redan har och tar fram stödjer att insatserna också bidrar till bättre och mer användbar statistik och data för uppföljning och utvärdering.

Svenskt bistånd ska enligt riksdagens fastlagda inriktning gå till att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Våra resurser går därför i huvudsak till insatser i de allra fattigaste länderna. Där råder det av förståeliga skäl ofta brist på tillförlitlig data och statistik vilket skapar särskilda utmaningar för resultatuppföljning inom utvecklingssamarbetet. Regeringen ser det därför, precis som Sofia Arkelsten, som viktigt att vi med hjälp av svenskt bistånd stödjer institutionsutveckling och förmågan att ta fram, analysera och tillhandahålla relevant köns- och åldersuppdelad statistik.

I policyramverket för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (Regeringens skrivelse 2016/17:60) anger regeringen att vi i linje med Parisdeklarationen för biståndseffektivitet och Agenda 2030 ska bidra till att stärka samarbetsländernas egna system för uppföljning, utvärdering och användning av resultatinformation. Efter högnivåmötet i Nairobi om utvecklingseffektivitet i november 2016 ser vi också över hur vi kan bidra till arbetet med att stärka ländernas egna resultatramverk.

Policyramverket betonar vidare att data utifrån både kvantitativa och kvalitativa indikatorer kompletterar den bredare analysen. Det är av yttersta vikt att indikatorerna ska utgå från samarbetsländerna eller vara internationellt överenskomna. Data och statistik ska, där det är möjligt, vara köns- och åldersuppdelad och ge en helhetsbild av utvecklingen.

Sverige stödjer ländernas egna institutioner i en lång rad länder och genom SCB bidrar vi specifikt till ett stärkt statistikarbete i bl.a. Kambodja, Guatemala, Somalia, Mali, Serbien och Moldavien för att nämna några. I samband med att nya strategier tas fram är det prioriterat att stärka kapaciteten inom offentliga institutioner.

Flera multilaterala organisationer, exempelvis Världsbanken, FN och OECD, stödjer och vidareutvecklar samarbetsländernas system för datainsamling och statistikarbete, inte minst för att kunna följa upp genomförandet av Agenda 2030. Genom våra stora kärnstöd till dessa organisationer bidrar Sverige till förbättrad och enhetlig data- och statistikanvändning som omfattar alla utvecklingsländer.

Stockholm den 8 mars 2017

Isabella Lövin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.