Uppföljning av riksdagens tillkännagivande den 11 mars 2010

Skriftlig fråga 2013/14:106 av Jansson, Eva-Lena (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2013-11-08
Inlämnad
2013-11-08
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2013-11-26
Svar anmält
2013-11-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 november

Fråga

2013/14:106 Uppföljning av riksdagens tillkännagivande den 11 mars 2010

av Eva-Lena Jansson (S)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (M)

Den svenska riksdagen beslutade den 11 mars 2010 att Sverige ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker. Riksdagen beslutade vid samma tidpunkt att:

·       Sverige bör verka inom EU och FN för ett internationellt erkännande av folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker. 

·       Sverige bör verka för att Turkiet erkänner folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker.

Den 7 november 2013 gjorde Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan besök i Sverige. På regeringens hemsida framgår att på agendan för mötet stod de bilaterala förbindelserna mellan Turkiet och Sverige, Turkiets reformarbete och förhandlingar om EU-medlemskap samt flera aktuella utrikespolitiska frågor, däribland situationen i Syrien.

Min fråga till statsminister Fredrik Reinfeldt är följande:

Har statsminister Reinfeldt tagit upp frågan om riksdagens tillkännagivande om erkännande av folkmordet 1915 med Turkiets premiärminister Erdoğan vid statsbesöket den 7 november?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:106 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 26 november

Svar på frågorna

2013/14:105 Situationen i Turkiet när det gäller mänskliga rättigheter

2013/14:106 Uppföljning av riksdagens tillkännagivande den 11 mars 2010

Utrikesminister Carl Bildt

Eva-Lena Jansson har frågat statsminister Fredrik Reinfeldt om han tog upp situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet i samband med premiärminister Erdoğans besök den 7 november. Eva-Lena Jansson har också frågat statsministern om han tog upp händelserna i osmanska riket 1915 med Turkiets premiärminister under samma besök. Frågorna har överlämnats till mig och jag väljer att besvara båda frågorna i ett sammanhang.

Under premiärminister Erdoğans besök tog statsministern vara på möjligheten att påtala vikten av respekt för mänskliga rättigheter, inte minst yttrande- och mötesfriheten. Frågan om fängslade journalister nämndes särskilt. Statsministern framförde också att de turkiska myndigheternas hantering av det senaste årets demonstrationer har väckt oro även här i Sverige. Han poängterade att det är viktigt att de turkiska myndigheterna grundligt utreder anklagelser om brott mot de mänskliga rättigheterna.

Demokrati och mänskliga rättigheter är centrala i förhandlingarna om Turkiets EU-medlemskap och det tillhörande turkiska reformarbetet. I ljuset av Sveriges starka stöd till detta reformarbete och för en turkisk EU-anslutning var det naturligt att dessa ämnen behandlades under besöket.

Det senaste decenniets reformer i Turkiet har ökat respekten för demokratins spelregler, vilket återspeglas i årets översynsrapport från Europeiska kommissionen. Åtskilliga brister kvarstår dock inom det politiska kriteriet. Fackliga rättigheter är ett av dessa områden, vilket också poängterades i översynsrapporten. Turkiet har anslutit sig till alla ILO:s kärnkonventioner och till den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Det innebär att man har ett ansvar att skydda grundläggande fackliga rättigheter, t.ex. rätten att organisera sig och att förhandla kollektivt.

Det är angeläget att Turkiet ska uppnå EU:s standard beträffande strejkrätt, rätt till kollektivavtal och fackföreningarnas frihet att organisera sig. Från Sveriges sida har vi länge uppmuntrat Turkiet att fortsätta att genomföra reformer så att förhandlingskapitel 19, som rör arbetsmarknad och socialpolitik, kan öppnas.

Regeringen bedömer att EU-anslutningen även fortsättningsvis är det ramverk inom vilket vi har bäst möjligheter att främja en demokratisk utveckling i Turkiet.

Även frågan om händelserna i osmanska riket 1915 togs upp under statsministerns möte med Erdoğan. Regeringens position i denna fråga är oförändrad.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.