Uppföljning av Reykjavikdeklarationen rörande yttrande- och informationsfrihet
Skriftlig fråga 2010/11:240 av Petersson i Stockaryd, Helene (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-01-21
- Inlämnad
- 2011-01-21
- Besvarad
- 2011-01-25
- Besvarad
- 2011-01-26
- Svar anmält
- 2011-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 januari
Fråga
2010/11:240 Uppföljning av Reykjavikdeklarationen rörande yttrande- och informationsfrihet
av Helene Petersson i Stockaryd (S)
till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Den 28‑29 maj 2009 hölls en konferens i Reykjavik för Europas ministrar ansvariga för medier och nya kommunikationstjänster.
Under konferensen antogs en politisk deklaration och en resolution om ett gemensamt agerande i frågor som bland annat rör skyddet för fria och oberoende medier i ett demokratiskt samhälle.
Som exempel nämns mediekoncentration, terroristbekämpning och skydd för privatlivet som tänkbara risker och hot mot informations- och pressfrihet och individens rätt till information.
I den politiska deklarationen anges en del åtgärder som bör vidtas och uppföljningar som behöver göras för att säkra yttrande- och informationsfrihet.
Min fråga till kultur- och idrottsministern är:
Vilka åtgärder har kultur- och idrottsministern vidtagit och vilken uppföljning har hon initierat med utgångspunkt från Reykjavikdeklarationen?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:240 besvarad av Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth
Svar på fråga
2010/11:240 Uppföljning av Reykjavikdeklarationen rörande yttrande- och informationsfrihet
Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth
Helene Petersson i Stockaryd har frågat mig vad jag har gjort och vilken uppföljning jag initierat med utgångspunkt från Reykjavikdeklarationen.
Målet för statens insatser på medieområdet är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt motverka skadliga inslag i massmedierna. Dessa mål harmonierar väl med de målsättningar som anges i den politiska deklarationen och i de resolutioner som beslutades vid Europarådets konferens för ministrar ansvariga för medier och nya kommunikationstjänster i Reykjavik i maj 2009. Yttrandefriheten i Sverige är både vid och har en lång tradition. Det svenska grundlagsskyddet ger också ett särskilt starkt skydd för medierna, som saknar motsvarighet i de flesta andra medlemsstater inom Europarådet. Ifråga om de konkreta åtaganden som medlemsstaterna gjorde vid konferensen, uppfyller Sverige i allt väsentligt dessa. Regeringen har därför inte funnit något behov av särskilda insatser i Sverige med anledning av deklarationen.
Därmed inte sagt att ingenting har skett i Sverige när det gäller att värna och stärka yttrandefriheten i landet. Riksdagen beslutade bland annat om en ny radio- och tv-lag under 2010, som innebär bättre och ökade förutsättningar för medieaktörer. Exempelvis har den nya lagen lett till fler tillstånd i den kommersiella radion, en utökad tillståndshavarkrets i närradion och färre, enklare reklamregler i tv. Ett annat, och kanske ännu tydligare exempel, är avskaffandet av vuxencensuren. Bildandet av Statens medieråd med uppdrag att skydda barn och unga från skadlig mediepåverkan och stärka dem som medvetna medieanvändare är ytterligare ett exempel. När det gäller mediemångfalden har regeringens aktiva arbete för det svenska presstödet också bidragit till att upprätthålla mångfalden inom nyhetsförmedling, debatt, opinionsbildning och granskning.
Regeringen bevakar därtill givetvis det förnyade uppdrag som Europarådet fick i Reykjavik att fortsatt följa och verka för att press- och yttrandefriheten respekteras och utvecklas i Europa och att de målsättningar som sattes upp vid konferensen genomförs och efterlevs.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.