uppföljning av psykiatrireformen
Skriftlig fråga 1997/98:740 av Lindblad, Gullan (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-05-13
- Anmäld
- 1998-05-18
- Besvarad
- 1998-05-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Socialstyrelsen har helt nyligen avgivit sin tredje årsrapport efter psykiatrireformen. Därav framgår att reformprocessen är i gång men i alltför långsam takt och med stor olikhet bland kommunerna. Detta är naturligtvis helt otillfredsställande.
En mycket stor del av de psykiskt funktionshindrade saknar meningsfull sysselsättning liksom stöd i boendet. Socialstyrelsen pekar på tre orsaker:
- Socialtjänstlagen ger inte kommunerna klart uttalat ansvar för detta.
- Lagen om stöd och service ger i sin nuvarande utformning inte psykiskt funktionshindrade rätt till insatsen "daglig verksamhet" Bara ca 2 000 personer får LSS-insatser på grund av psykiska funktionshinder. Detta är en fråga som jag tidigare diskuterat med socialministern.
- Rehabiliteringsinsatser har ofta en uttalat yrkesinriktad karaktär och är därför ofta inte aktuella för dem som psykiatrireformen var till för. En lagfäst skyldighet till samordning mellan socialtjänst-försäkringskassa-vård-arbetsförmedling skulle gagna inte minst de psykiskt funktionshindrade.
I en skrivelse till regeringen i samband med överlämnandet av årsrapporten säger Socialstyrelsen att problemen är så allvarliga att regeringen bör överväga en utredning av vad gäller möjligheten att med stöd av LSS ge psykiskt funktionshindrade meningsfull sysselsättning och om stöd i boendet.
Kommer socialministern att med det snaraste tillsätta den av Socialstyrelsen föreslagna utredningen?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:740 besvarad av , ()
- Socialminister Margot Wallström
Gullan Lindblad har frågat mig om jag med det snaraste kommer att tillsätta den av Socialstyrelsen föreslagna utredningen om möjligheten att med stöd av LSS ge psykiskt funktionshindrade meningsfull sysselsättning och om stöd i boendet.
Socialstyrelsens årsrapport för psykiatrireformen 1998, Reformens första tusen dagar, överlämnades till mig för knappt två veckor sedan. Av Socialstyrelsens utvärderingar framgår att reformen blev försenad i inledningsskedet, men att det nu bedrivs ett mycket målmedvetet arbete i de flesta kommuner och landsting. Både från huvudmännen, olika organisationer och enskilda rapporteras att psykiatrireformen börjar bära frukt och att arbetet fungerar allt bättre.
Av Socialstyrelsens rapport framgår även de brister som finns. Det gäller bl.a. att många med psykiska funktionshinder saknar daglig sysselsättning och stöd i boendet. Förhållandevis få personer med psykiska funktionshinder har fått LSS-insatser. En orsak kan, enligt Socialstyrelsen, vara att lagens formuleringar om stödets målgrupper och art inte stämmer överens med målgruppen psykiskt funktionshindrade och dess behov. Rätten till LSS-insatsen daglig verksamhet omfattar i huvudsak personer med utvecklingsstörning och autism (lagens personkrets 1 och 2) men inte personer med psykiska eller fysiska funktionshinder. Övriga nio LSS-insatser gäller även personer med psykiska funktionshinder, men endast ca 2 000 av dem har fått del av insatserna. Mot den bakgrunden framför Socialstyrelsen att regeringen kan behöva överväga initiativ till utredningsarbete för förändringar av LSS med tanke på behoven hos personer med psykiska funktionshinder.
Socialstyrelsen kommer att i den fortsatta utvärderingen analysera bl.a. vilka faktorer som i praktiken gjort att psykiskt funktionshindrade inte nås av LSS. Förslag till åtgärder kommer i slutrapporten i maj 1999.
Socialstyrelsens årsrapport bereds nu i Regeringskansliet parallellt med att Socialstyrelsens utvärdering fortsätter. Jag avser att i detta beredningarbete mycket noga följa frågan om psykiskt funktionshindrades behov av insatser enligt LSS.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.