uppföljning av handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn
Skriftlig fråga 1999/2000:893 av Runegrund, Rosita (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-05
- Anmäld
- 2000-05-09
- Besvarad
- 2000-05-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:893
av Rosita Runegrund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om uppföljning av handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barnI den av riksdagen antagna nationella handlingsplanen mot kommersiell sexuell exploatering av barn står följande under rubriken Internationell samordning.
"Sverige har en ambitiös målsättning i sitt internationella engagemang mot kommersiell sexuell exploatering. Som värdland för världskongressen känner Sverige ett ansvar att verka för att världskongressens handlingsplan följs upp också utanför Sverige med konkreta åtgärder, såväl lokalt och regionalt som internationellt."
I syfte att i barnkonventionens anda verka för barnperspektivet i det internationella utvecklingsarbetet genomför Utrikesdepartementet ett treårigt utvecklingsprojekt under perioden 1998@2000. Synsättet barnets bästa i främsta rummet ska prägla arbetet. Inom ramen för en generell ansats kring ett barnperspektiv ska utsatta barn uppmärksammas särskilt. Sexuell exploatering är ett prioriterat område. Arbetet inom varje delområde ska innefatta både generella och riktade åtgärder. Syftet är att successivt bygga upp en allmän strategi och samlad policy för barnfrågor. Skillnader i flickors och pojkars villkor ska uppmärksammas.
Min fråga till utrikesministern är:
Har regeringen följt upp världskongressens handlingsplan också utanför Sverige med konkreta åtgärder, såväl lokalt och regionalt, som internationellt?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:893 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
den 11 maj
Svar på fråga 1999/2000:893 om uppföljning av handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn
Utrikesminister Anna Lindh
Rosita Runegrund har frågat mig om regeringen har följt upp Världs-kongressens handlingsplan också utanför Sverige med konkreta åtgärder såväl lokalt, regionalt som internationellt.
En viktig del av Världskongressens handlingsplan var att varje land före utgången av år 2000 hade antagit en egen handlingsplan. Regeringen antog den svenska nationella handlingsplanen mot kommersiell sexuell exploa-tering av barn den 2 juli 1998. Regeringen har för avsikt att se över handlingsplanen inför den planerade uppföljningskonferensen, som skall äga rum i Japan i december år 2001.
Sverige deltar i åtgärder mot sexuell exploatering av barn inom FN, EU, Europarådet och Östersjöstaternas råd samt genom stöd till enskilda organisationer. Sverige verkar t.ex. för att Världskongressens handlings-plan genomförs i landprogram, bl.a. genom UNICEF.
EU arbetar aktivt med frågor om sexuell exploatering av barn. Av EU:s initiativ och insatser kan nämnas STOP-programmet (åren 1996-2000), som skall främja och samordna aktiviteter för att bekämpa handel med människor och sexuell exploatering av barn samt ASEM-processen (Asia-Europe Meeting), vilken bl.a. syftar till att genomföra handlingsplanen från Världskongressen och genom erfarenhetsutbyte utveckla ett förbättrat samarbete för att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn. En webb-sida för utbyte av information om lagstiftning inom området har etablerats.
EU är huvudförslagsställare, tillsammans med länderna i Latinamerika
och Karibien, till barnresolutionen i FN:s generalförsamling och i FN:s kommission för mänskliga rättigheter. I likhet med tidigare års reso-
lutioner, uppmanas staterna i årets resolution i kommissionen för mänskliga rättigheter att upprätta och genomföra nationella handlings-planer i enlighet med beslutet i Världskongressen.
På initiativ av Sverige antogs Europarådets barnprogram av minister-kommittén år 1998. Initiativet togs ursprungligen av Sverige och Norge gemensamt vid Europarådets andra statschefsmöte i Strasbourg år 1997. Bland medlemsstaterna har hittills endast Sverige och Norge bidragit ekonomiskt till programmet. Programmet skall i första hand genomföras under en tvåårsperiod, t.o.m. augusti 2000. Åtgärderna skall dels vara
av generell karaktär för att förbättra barns uppväxtvillkor, dels av mer specifik karaktär, som åtgärder för barn som lever under svåra för-hållanden. Verksamheten avser Europarådets samtliga länder, men på grund av det stora behov, bl.a. av åtgärder mot sexuellt utnyttjade barn, som finns i de nya medlemsstaterna i Central- och Östeuropa kommer verksamheten i dessa länder att prioriteras.
Som ett led i uppföljningsarbetet efter Världskongressen har Sverige även inom Östersjöstaternas råd tagit ett initiativ till regionalt samarbete. Socialdepartementet har tillsatt en arbetsgrupp för att genomföra arbetet i regionen (the Swedish Special Group for Children at Risk in the Baltic Sea Region). Arbetsgruppen har framför allt arbetat med att lägga fram ett förslag till hur man med hjälp av informationstekniken kan bygga upp ett multiprofessionellt samarbete kring utsatta barn som är både kunskaps-höjande och kostnadseffektivt. Idag är samtliga länder i regionen med i arbetet med att utveckla the Child Centre for Children at Risk. Gruppen har också arbetat med att sprida information om goda exempel på arbete med utsatta barn i regionen genom nyhetsbladet Children at Risk, som
ges ut på engelska och ryska, och genom sin hemsida (www.baltinfo.org/children).
Regeringen beviljade år 1998 bidrag till ECPAT Sverige för mobilisering av enskilda organisationer i Öst- och Centraleuropa i arbetet mot kommersiell sexuell exploatering och år 1999 för insatser mot turism där barn utnyttjas sexuellt.
Genom Sida stödjer Sverige ESCAP i Asien-regionen i dess arbete med staters uppföljning av Världskongressen. Sida arbetar aktivt med barns
och ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa, barn- och ungdoms-prostitution m.m. År 1997 publicerade Sida en svensk strategi för bl.a. dessa frågor.
Utrikesdepartementet har år 1999 i cirkulär tillsänt samtliga utlands-myndigheter rekommendationer om hur frågor om barnsexhandel bör hanteras, bl.a. i de fall svenska medborgare misstänks för sexualbrott mot barn.
Avslutningsvis vill jag framhålla att regeringen, i linje med riksdagens uppdrag (1996/97:UU15), har beslutat att ett barn- och barnrätts-perspektiv skall tydliggöras i det internationella utvecklingssamarbetet, såväl multilateralt som bilateralt, och att en översyn av barnfrågorna skall genomföras (det s.k. Barnprojektet inom UD).
Inom ramen för Barnprojektet utarbetas svenska strategier för ett antal prioriterade områden. En av dessa strategier behandlar sexuell exploa-tering av barn. Regeringen avser att redovisa det samlade arbetet i en skrivelse till riksdagen år 2001.
Sverige deltar för närvarande aktivt i förberedelserna inför FN:s general-församlings uppföljning av 1990 års barntoppmöte i september år 2001. En av de frågor som Sverige avser uppmärksamma är ökat fokus på särskilt utsatta barn. I detta arbete kommer regeringen bl.a. att använda Barnprojektets slutsatser.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.