uppföljning av Arbetsdomstolen

Skriftlig fråga 2000/01:1427 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-06-15
Besvarad
2001-06-29
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 juni

Fråga 2000/01:1427

av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet Mona Sahlin om uppföljning av Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, är en specialdomstol för tvister om kollektivavtal och andra tvister om förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. AD inrättades 1928 och dess domkrets omfattar hela landet.

Ledamöterna i AD förordnas av regeringen för en tid av tre år. Vid huvudförhandling ingår normalt sju ledamöter: en ordförande och en vice ordförande, som båda ska vara jurister, en tredje neutral ledamot, som ska ha "särskild insikt" i arbetsmarknadens förhållanden, samt två arbetsgivar- och två arbetstagarledamöter. Totalt består AD av högst fyra ordförande, högst fyra vice ordförande samt 17 andra ledamöter, vilket innebär att domstolen kan arbeta i flera sjumannasammansättningar (SFS 1974:371).

Av arbetsgivarledamöterna utses fyra personer efter förslag av Svenskt Näringsliv, en efter förslag av Svenska kommunförbundet samt en efter förslag av Landstingsförbundet. Dessutom utses en ledamot att representera staten som arbetsgivare. Arbetstagarledamöter utses efter förslag av LO (fyra), TCO (två) och SACO (en). AD:s domar får inte överklagas.

Sju mål som gäller lönediskriminering har avgjorts i Arbetsdomstolen. Endast vid två av dessa har de kvinnor det gällt ansetts diskriminerade och erhållit skadestånd.

Är ministern beredd att verka för en översyn av lagen så att sammansättningen av domstolen inte missgynnar kvinnor i lönediskrimineringsfrågor?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1427 besvarad av statsrådet Mona Sahlin

den 29 juni

Svar på fråga 2000/01:1427 om uppföljning av Arbetsdomstolen

Statsrådet Mona Sahlin

Ulla-Britt Hagström har frågat mig om jag är beredd att verka för översyn av lagen om rättegången i arbetstvister så att Arbetsdomstolens sammansättning inte missgynnar kvinnor i lönediskrimineringsfrågor.

Alla ledamöter i Arbetsdomstolen är domare i rättslig mening och har avlagt domared enligt 4 kap. 11 § rättegångsbalken. Denna ed innebär bl.a. att gällande lagar ska följas i den dömande verksamheten. Utgången i en tvist är ofta beroende av många olika faktorer - inte minst bevisfrågor och hur parterna i det enskilda fallet väljer att föra sin talan har stor betydelse. Det är enligt min uppfattning mycket viktigt att det finns partsföreträdare i Arbetsdomstolen. Härigenom stärks domstolens legitimitet. Vidare är Arbetsdomstolen en integrerad del i det arbetsrättsliga tvistelösningssystemet där jämställdhetsfrågor har en naturlig plats. En förutsättning för tillträde till Arbetsdomstolen är normalt att tvistefrågan har varit föremål för förhandling. En sådan tvisteförhandling sker normalt såväl lokalt som centralt. Lyckas inte parterna komma överens vid en central förhandling får talan väckas vid Arbetsdomstolen och domstolen fungerar då som en högsta domstol på arbetsrättens område.

Jag har inte för avsikt att verka för en översyn av lagen såvitt avser domstolens sammansättning.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.