uppehållstillstånd
Skriftlig fråga 2000/01:795 av Ayoub, Magda (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-23
- Besvarad
- 2001-02-28
- Anmäld
- 2001-03-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:795
av Magda Ayoub (kd) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om uppehållstillståndI dag befinner sig i Sverige två flyktinggrupper som lever med en stor oro för sin framtid. Den ena gruppen är flyktingar från Kosovo som kom till Sverige före kriget och nu har bott här i 3@4 år. Totalt utgör de ca 2 000 personer, bland dem många med barn, och de har fått tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige. Men deras tillstånd går ut redan den 15 mars 2001 och de har inte fått något besked om vad som ska gälla därefter.
Jag förstår att människor som befinner sig på flykt måste inom överskådlig framtid få möjlighet att återvända till sina hem. Men de som inte kan det måste erbjudas uppehållstillstånd.
Den andra gruppen är flyktingar från Bosnien. Många av dem har tidigare bott i Sverige och har återvänt till sitt hemland med tron att situationen där blivit bättre. Men nu är de tillbaka i Sverige eftersom det inte varit möjligt att leva ett drägligt liv i Bosnien. Gruppen utgör knappt 3 000 personer. Många har nu fått avslag på sina asylansökningar i Sverige trots att de hör till de grupper som UNHCR anser har fortsatt skyddsbehov.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta så att de flyktingar som redan bott i Sverige i flera år och så att de som behöver skydd på grund av en väpnad konflikt i sitt hemland ska få fortsatt uppehållstillstånd?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:795 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
den 28 februari
Svar på fråga 2000/01:795 om uppehållstillstånd
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Magda Ayoub har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta så att flyktingar som redan bott i Sverige i flera år liksom de som behöver skydd på grund av en väpnad konflikt i sitt hemland ska få fortsatt uppehållstillstånd.
Magda Ayoubs fråga, som gäller personer från Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien samt Bosnien-Hercegovina, förefaller mig inrymma ett antal missförstånd som jag är angelägen om att hjälpa till att bringa klarhet i.
Vad först gäller personer från Kosovo antar jag att Magda Ayoub med hänvisningen till väpnad konflikt främst syftar på den helt otillfredsställande säkerhetssituation och svårartade diskriminering som råder för icke-albaner. Även albaner från Kosovo är i vissa fall utsatta för förföljelse. Jag kan försäkra att de personer från Kosovo som behöver skydd i Sverige också får uppehållstillstånd och att det antagande om motsatsen som Magda Ayoub tycks göra är ogrundat.
Drygt 1 500 personer från Kosovo har hittills fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av skyddsbehov eller av humanitära skäl. För omkring 500 personer finns lagakraftvunna avslagsbeslut. Det är för den senare kategorin, som befunnits sakna skyddsbehov eller humanitära skäl för uppehållstillstånd, som regeringen i ett vägledande beslut den 21 december 2000 tog ställning för att dröja med verkställighet av avlägsnandebesluten till den 15 mars 2001.
Det är inte korrekt att de berörda personerna från Kosovo inte skulle ha "fått något besked om vad som skall gälla därefter" (dvs. efter den 15 mars 2001). Alla som får negativa besked får veta att de måste lämna Sverige. Jag har erfarit att Migrationsverket utsett kontaktpersoner som överlämnar beslutet och ger den som fått avslag stöd inför återvändandet. Kontaktpersonerna började informera redan förra året. Både individuella samtal och möten gruppvis har hållits. Den oro som finns bland de berörda torde inte gälla avsaknad av besked utan den omständigheten att man ställs inför krav att återvända.
Den omständigheten att en skyddsbehövande haft tillfälligt skydd i Sverige gör av naturliga skäl inte att han eller hon enbart av detta skäl sedan ska få permanent uppehållstillstånd. Det tillfälliga skyddet vore ju i praktiken då inte tillfälligt. För dem som sökt asyl sedan deras tillfälliga uppehållstillstånd gått ut och som ännu ej fått ett slutligt beslut pågår nu en prövning enligt sedvanliga bestämmelser i utlänningslagen.
När det gäller de bosnier som sökt asyl i Sverige under senare tid är det inte så att många av "knappt 3 000 personer" tidigare bott i Sverige. Det totala antalet personer som återflyttat till Bosnien-Hercegovina med statligt resebidrag efter att ha vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd uppgår till ca 2 000 personer. Ett mindre antal har sökt sig tillbaka till Sverige. Enligt gällande praxis finns stora möjligheter till detta om ej vistelsen i hemlandet blir alltför långvarig. Några krav på skyddsbehov ställs då över huvud taget ej.
De bosnier som särskilt under det senaste året sökt asyl hör alltså regelmässigt inte till den stora grupp bosnier som kom under kriget och då fick permanent uppehållstillstånd. Jag har emellertid erfarit att det finns uppgifter om att ett betydande antal kan ha vistats i Tyskland under lång tid och sedan antingen direkt begett sig till Sverige eller återvänt till Bosnien-Hercegovina för att så småningom i besvikelse över sina möjligheter i hemlandet ta sig till Sverige för att söka asyl. Det är förståeligt att de blir djupt besvikna om de får avslag på sina ansökningar men de har inte tillräckliga skäl för uppehållstillstånd.
Dessa bosnier får inte avslag på sina asylansökningar "trots att de hör till de grupper som UNHCR anser har fortsatt skyddsbehov", som Magda Ayoub hävdar. Självfallet får en person med skyddsbehov enligt 1951 års flyktingkonvention eller de vidare bestämmelserna i utlänningslagen uppehållstillstånd. Därutöver tar Sverige genom av regeringen fastlagd praxis hänsyn till vilka effekter ett återvändande i det enskilda fallet skulle kunna ha på de allmänna förutsättningarna för att genomföra Daytonöverenskommelsen rörande Bosnien-Hercegovina. UNHCR anser att denna svenska praxis är en mycket god återspegling av ambitionerna i Daytonöverenskommelsen.
Sammanfattningsvis får jag konstatera att personer från Kosovo eller Bosnien-Hercegovina får uppehållstillstånd i Sverige om de behöver skydd och att några ytterligare åtgärder inte behöver vidtas för att så ska ske. Humanitära skäl som kan ha uppstått under en längre vistelse i Sverige, med eller utan uppehållstillstånd, beaktas också enligt gällande lagstiftning och praxis. Något initiativ därutöver för att vistelse under viss tid generellt eller i förening med tidigare tillfälligt skydd ska ge rätt till permanent uppehållstillstånd avser jag inte att ta.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.