Uppehållstillstånd för vissa medborgare från Serbien/Montenegro
Skriftlig fråga 1994/95:1167 av Ulla Hoffmann (v)
Klar
Händelser
- Inlämnad
- 1995-09-08
- Besvarad
- 1995-09-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 september
Fråga 1994/95:1167 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Leif Blom-
berg om uppehållstillstånd för vissa medborgare från Serbi-
en/Montenegro
Serbien/Montenegros regering utfärdade i november förra året
”Speciella instruktioner rörande möjligheten att inresa i Förbundsre-
publiken Jugoslavien”. Enligt instruktionen skall bl.a. de som sökt asyl
under sin utlandsvistelse inte få tillåtelse att resa in i f.d. Jugoslavien.
Denna vägran från Serbien/Montenegros regering att ta emot sina med-
borgare har föranlett långvariga och hittills resultatlösa förhandlingar
mellan Serbien/Montenegro och bl.a. Sverige. Man fortsätter att kränka
sina egna medborgares mänskliga rättigheter genom att förhindra deras
återresa till hemlandet.
I Sverige finns nu ungefär 5 000 människor, som på grund av denna
politik inte kan avvisas och därför lever i total ovisshet om sin egen
framtid. Allt fler av dem som väntar mår mycket dåligt psykiskt. Kon-
sumtionen av lugnande psykofarmaka är extremt hög i gruppen, både
självmord och självmordsförsök förekommer. Schweiz har beslutat att
inte avvisa dessa människor före den 31 januari 1996. I Danmark
kommer de att beviljas tillfälliga uppehållstillstånd under högst tre år.
Min fråga till invandrarministern blir då:
Vilka åtgärder avser den svenska regeringen vidta för att undanröja
den extrema ovisshet och psykiska press som denna stora grupp männi-
skor varit utsatt för under lång tid?
Svar på skriftlig fråga 1994/95:1167 besvarad av Statsrådet LEIF BLOMBERG
den 22 september
Svar på fråga 1994/95:1167
Statsrådet LEIF BLOMBERG
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder den svenska regering-
en avser att vidta avseende vissa personer med medborgarskap i För-
bundsrepubliken Jugoslavien (Serbien/Montenegro) (hädanefter ”FRJ”)
som befinner sig i Sverige.
Ett stort antal personer från FRJ - företrädesvis albaner från Ko-
sovoprovinsen - har sökt sig till Sverige. Dessa har ansökt om asyl men
har i de flesta fall inte ansetts ha tillräckliga skäl för att få asyl eller
uppehållstillstånd av andra skäl. Emellertid har deras hemlands myn-
digheter hittills inte tillåtit de flesta av dem att återvända. När ett lands
myndigheter inte tillåter dess medborgare att återvända bryter de mot
internationellt vedertagna principer. Via olika diplomatiska kanaler har
Sverige försökt påverka FRJ att agera i enlighet med folkrätten. EU har
i skilda sammanhang givit uttryck för att principen om återtagande av
sina medborgare måste upprätthållas. De svenska försöken har - i lik-
het med flera andra länders - emellertid hittills varit resultatlösa. Trots
detta kommer den svenska regeringen att öka sina diplomatiska an-
strängningar, och detta kommer att ske i samverkan med flera andra
länder.
I den här situationen överväger Danmark att ge den grupp det här är
fråga om tillfälliga tillstånd att stanna i landet. I Schweiz får de fortsät-
ta att vänta i landet utan tillstånd till januari 1996. Därmed ges dessa
personer litet andrum utan att man samtidigt ger vika för FRJ:s undvi-
kande manövrar vad gäller efterlevnad av sina internationellrättsliga
förpliktelser.
Som Ulla Hoffmann vet är Utlänningsnämnden och Statens invand-
rarverk beslutsfattande myndigheter i det här sammanhanget. Dessa
myndigheter har att ta ställning till alla de omständigheter som fram-
kommit i det enskilda fallet. Regeringen har inget ärende att ta ställning
till som skulle kunna vara praxisbildande. Jag utgår från att beslutsfat-
tande myndigheter i varje uppkommet läge fattar sina beslut i enlighet
med utlänningslagen. Regeringen avser inte för närvarande att vidta
några åtgärder beträffande den här omtalade gruppen.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.