Uppdrivning av skogsplantor
Skriftlig fråga 2021/22:2 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-09-14
- Överlämnad
- 2021-09-14
- Anmäld
- 2021-09-15
- Sista svarsdatum
- 2021-09-22
- Svarsdatum
- 2021-09-29
- Besvarad
- 2021-09-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Växande skogar spelar en mycket stor roll som kolsänka. Det är därför viktigt att vi kontinuerligt kan driva upp nya skogsplantor som kan bidra till denna klimatnytta. I detta fall är torv en viktig ingrediens som varje år används för att driva upp cirka 380 miljoner skogsplantor, och fler plantor kommer troligen att krävas framgent.
Sverige är i dag självförsörjande på odlingstorv, men dessvärre befaras stora problem. Framför allt för att de torvmarker som det i dag skördas odlingstorv på beräknas ha en kvarvarande livslängd på i genomsnitt endast 12 år. Med handläggningstider för nya täkttillstånd på upp till tio år och ansökningskostnader som kan uppgå till 1 miljon kronor finns det höga hinder som måste rivas. Därför behöver branschen snarast tydliga besked om hur regeringen ser på en långsiktig och fortsatt produktion av torv i landet. I dag ges nämligen motstridiga besked.
Ett exempel på det är regeringsuppdraget om återvätning av bland annat utdikade torvmarker, som Skogsstyrelsen fick (20 maj 2021). Att driva upp 380 miljoner skogsplantor årligen kräver ett odlingssubstrat där torven är huvudingrediens, och i dag finns inga inhemska alternativ till torven. Det är dessutom stor efterfrågan på torv i hela EU. Regeringens politik kan komma att äventyra skogens tillväxt, och Sverige riskerar att bli beroende av importerad torv från länder utanför EU med oklara hållbarhetskrav, såsom Belarus och Ryssland. Det är inte hållbart.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att säkerställa fortsatt skörd av odlingstorv och därmed fortsatt föryngring av skogen?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:2 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på fråga 2021/22:2 av Betty Malmberg (M)
Uppdrivning av skogsplantor
Betty Malmberg har frågat miljö- och klimatministern vilka åtgärder ministern kommer att vidta för att säkerställa fortsatt skörd av odlingstorv och därmed fortsatt föryngring av skogen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Torv bryts i Sverige i dag på cirka 10 000 hektar. Torv används t.ex. som planteringsjord, som jordförbättringsmedel eller, i minskande utsträckning, som energitorv för el- och fjärrvärmeproduktion. Uttag av torv sker idag i princip endast på mark som redan är utdikad och torrlagd.
Stora arealer torvbärande våtmarker har dikats ut för jord- och skogsbruk i Sverige. På utdikade torvmarker bryts torven ner och växthusgaser frigörs. De samlade utsläppen beräknas uppgå till mer än 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen. Återvätning av torvmarker kan bidra till minskad avgång av växthusgaser men också till positiva effekter för biologisk mångfald, minskad övergödning och till minskade risker för såväl översvämning som torka. Det är därför mycket positivt att vi genom budgetpropositionen 2022 kan genomföra en stor satsning på återvätning av våtmarker. Trots det kommer under överskådlig tid stora arealer utdikad torvmark att finnas kvar och det finns inget generellt hinder för att ansöka om torvtäktsverksamhet på många av dessa.
Prövningen av torvtäkter involverade tidigare ett koncessionsförfarande enligt dåvarande torvlagen men från och med 1 januari 2017 sker tillståndsprövningen enligt miljöbalken.
Moderna och effektiva tillståndsprocesser är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har därför tillsatt en utredning för att se över det nuvarande systemet för prövning enligt miljöbalken och föreslå åtgärder för att uppnå en modernare och mer effektiv prövning med bibehållet miljöskydd. Effektiva tillståndsprocesser kräver att myndigheterna har förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. För att korta handläggningstiderna och förstärka arbetet med prövning har regeringen i budgetpropositionen för 2022 förstärkt förvaltningsanslagen för länsstyrelserna och Naturvårdsverket.
Goda förutsättningar för att hållbart odla och utveckla produkter inom de areella näringarna är viktigt för regeringen. Det gäller i hela kedjan från primärproduktion, till konsument och export, och inkluderar såväl tillgång till insatsmedel, nya tekniker och kunskaper och goda förutsättningar för en hållbar utveckling av företag och konkurrenskraft. Det handlar bland annat om att öka lönsamheten och miljö- och klimatnyttan genom forskning och innovation, nya produkter och att höja förädlingsvärdet för en hållbar produktion i alla dess dimensioner.
Stockholm den 28 september 2021
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.