Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

uppbörd till trossamfund utan samtycke

Skriftlig fråga 2002/03:29 av Stafilidis, Tasso (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-10-09
Anmäld
2002-10-10
Besvarad
2002-10-16
Svar anmält
2002-10-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 oktober

Fråga 2002/03:29

 av Tasso Stafilidis (v) till finansminister Bosse Ringholm om uppbörd till trossamfund utan samtycke

Regeringen har tillåtit vissa registrerade trossamfund att få hjälp av skattemyndigheten med uppbörd av avgifter från enskilda. Dessa samfund kan i dag utan hörande rapportera in en person till skattemyndigheten. Den som klagar hos skattemyndigheten hänvisas till samfundet, men återfår inte den indrivna summan av skattemyndigheten, oavsett om personen är medlem i samfundet eller ej. Uppgifter från ett rättssubjekt @ trossamfundet @ gör här att ett annat @ individen @ kan förlora betydande summor genom statlig försorg; det kan t.o.m. leda till konkurs. Samfundets anspråk prövas inte av någon myndighet före uppbörden. Därmed urholkas de regler som är avsedda att skydda enskilda och som föreskriver att förment betalningsskyldiga ska samtycka till uppbörd, som enskild eller via medlemskap i en förening vars stadgar föreskriver avgiftsbetalning genom statlig uppbörd. Personer som utan samtycke drabbas av uppbörd får i efterhand försöka återfå pengarna t.ex. i en domstolsprocess. Riksskatteverket har påpekat att detta inte är ett rättssäkert system. Mer naturligt vore att ett trossamfund som gör anspråk på rätt till avgifter styrker anspråket innan uppbörd sker. Registrerade trossamfund är frivilliga associationer, inte offentliga tvångsgemenskaper. Vid tvist bör sådana samfund i likhet med andra föreningar hänvisas till domstol för att få sina anspråk fastställda. Jag vill fråga finansministern:

Vad avser ministern att göra för att säkerställa att en enskild inte ska drabbas av avgifter till föreningar som man inte är medlem i, eller som drivs in genom statlig uppbörd utan att personen har samtyckt till vare sig avgiften eller uppbörden?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:29 besvarad av Bosse Ringholm

den 16 oktober

Svar på fråga 2002/03:29 om uppbörd till trossamfund utan samtycke

Finansminister Bosse Ringholm

Tasso Stafilidis har frågat vad jag avser att göra för att säkerställa att en enskild inte ska drabbas av avgifter till föreningar som man inte är medlem i, eller som drivs in genom statlig uppbörd utan att personen har samtyckt till vare sig avgiften eller uppbörden.

Frågan har ställts mot bakgrund av att registrerade trossamfund kan få hjälp av skattemyndigheten med uppbörd av medlemsavgifter från enskilda utan att skattemyndigheten gör en egen prövning av om den enskilde är medlem i trossamfundet eller inte och att avgiftsuttaget grundas på uppgifter från trossamfundet om medlemskap.

Reglerna om uppbördshjälp för registrerade trossamfund infördes i samband med stat-kyrka-reformen. Det är regeringen som beslutar om uppbördshjälp ska medges. Uppbördshjälp kan endast ges till registrerade trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och som är stabilt och har egen livskraft. För att ett beslut om uppbördshjälp ska kunna verkställas måste medlemmarna lämna sitt samtycke till sådan hjälp. Trossamfundet kan antingen hämta in ett samtycke från var och en som debiteras avgift eller i sina stadgar ha regler om skyldighet för medlemmarna att betala avgift till trossamfundet i den ordning som gäller för skatter och avgifter enligt skattebetalningslagen. I sina beslut om att medge uppbördshjälp har regeringen angett att den förutsätter att trossamfundet ger medlemmarna information om vad det innebär för den enskilde att avgiften tas ut via skattebetalningssystemet.

Systemet för uppbörd av avgifter från trossamfund fungerar på det sättet att ett trossamfund som beviljats uppbördshjälp överlämnar en datafil med uppgift på de medlemmar som ska betala avgift genom statens medverkan. Uppgifterna ska gälla för visst inkomstår och endast avse personer som den 1 november året före det inkomstår som avgiften avser har eller anses ha samtyckt till att betala avgift till trossamfundet. Avgiften ingår i medlemmens preliminära och slutliga skatt.

Frågan om former för medlemskap, liksom former för samtycke till att avgift tas in med statlig hjälp är en fråga mellan den enskilde och trossamfundet. Den enskilde ska alltså vända sig till trossamfundet om han eller hon anser att medgivande inte har lämnats eller att han eller hon inte är medlem i samfundet. Om ett trossamfund skickar in en rättelse till Riksskatteverket på grund av att den fil som tidigare har skickats in visat sig innehålla personer som inte samtyckt till att betala avgift, räknas avgiften om för ifrågavarande personer och återbetalas i förekommande fall på det sätt som gäller för återbetalning av skatt.

Jag anser inte att det finns skäl att vidta några åtgärder i detta avseende.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.