universitet och högskolor
Skriftlig fråga 1999/2000:652 av Gunnarsson, Rolf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-03-03
- Anmäld
- 2000-03-07
- Besvarad
- 2000-03-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 mars
Fråga 1999/2000:652
av Rolf Gunnarsson (m) till utbildningsminister Thomas Östros om universitet och högskolorJag har tidigare, helt nyligen, ställt en fråga angående regeringens syn på nya universitet. Detta efter att statsrådet besökt Dalarna och mer eller mindre "grusat alla framtidsplaner" för vår högskola.
Det var statsrådets tvära uttalande vid besöket i Falun som var grunden till min förra fråga. Tyvärr hade statsrådet missuppfattat frågan och berättade i sitt svar vad vi moderater hade sagt, vad vi tyckte, agerat m.m. Det är dock regeringens syn jag önskade i mitt svar. Jag har erfarenheten att statsråden brukar ge regeringens syn på ställd fråga inte vad frågande partier anser.
Jag vill därför följa upp de sista meningarna i statsrådets svar av den 1 mars 2000 som lyder:
"Som regeringen framhåller i budgetpropositionen kan beslut om att ge ytterligare högskolor vetenskapsområde ske endast om det finns statsfinansiella förutsättningar för detta och om det ligger i linje med regeringens forskningspolitiska bedömning".
Eftersom jag hört statsministern säga att "det nu går bra för Sverige" vill jag fråga statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att utöka antalet universitet?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:652 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 1999/2000:652 om universitet och högskolor
Utbildningsminister Thomas Östros
Rolf Gunnarsson har nyligen frågat mig om mina planer att utöka antalet universitet. Den 1 mars 2000 gav jag mitt svar på den frågan. Gunnarsson anser dock inte att jag besvarat frågan utan att jag i stället berättat vad Moderaterna sagt i frågan. Jag ska därför precisera mitt svar, men måste ändå till att börja med uttrycka min förvåning över att en moderat driver frågan då ju Moderaterna aktivt motarbetat dessa strävanden.
Inrättandet av nya universitet innebär ett åtagande om koncentrerade och långsiktiga resurstillskott. För den kommande treårsperioden har regeringen i budgetpropositionen för år 2000 beräknat ca 250 miljoner kronor i ökade forskningsresurser vid de nya universiteten, Mitthögskolan samt högskolor som har vetenskapsområden. Dessförinnan har regeringen drivit en uthållig politik som inneburit en kraftig expansion av antalet utbildningsplatser vid dessa lärosäten och vid högskolorna samtidigt som alla högskolor har fått fasta forskningsresurser. För Högskolan Dalarnas del innebär expansionen mellan åren 1997 och 2002 ett tillskott med 2 500 nya permanenta platser, vilket kan jämföras med att antalet helårsstudenter vid högskolan var under 3 000 år 1995/96. Regeringen har drivit en politik i syfte att skapa starka högskolor med ett nära samarbete med det omgivande samhället. Jag kan konstatera att Moderaterna under en lång rad år motsatt sig regeringens satsningar på utbildning och forskning vid de högskolor som inte hört till den etablerade kretsen av universitet.
Våra högskolor och bland dem Högskolan Dalarna är av stor betydelse såväl för närregionen som för den högre utbildningen i Sverige. Min strävan är att de ska vara det även i framtiden även om de inte benämns universitet och ges generell examensrätt i forskarutbildningen.
Ett tydligt svar på Gunnarssons fråga är därför att jag inte har några planer på att föreslå regeringen att Högskolan Dalarna bör benämnas universitet. Däremot räknar jag med en fortsatt stark utveckling för Högskolan Dalarna och övriga högskolor.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.