Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

UNHCR:s finansiering

Skriftlig fråga 2001/02:678 av Sjöstrand, Sven-Erik (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-02-06
Anmäld
2002-02-12
Besvarad
2002-02-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 februari

Fråga 2001/02:678

 av Sven-Erik Sjöstrand (v) till statsrådet Jan O Karlsson om UNHCR:s finansiering

För att UNHCR ska klara av sin finansiering behövs det i år 828 miljoner dollar. Mycket av årsbudgeten finansieras genom frivilliga gåvor, men det krävs hjälp från nationer och internationella sammanslutningar såsom EU. Ett problem för UNHCR är organisationens försämrade ekonomi. Den försämrade ekonomin är en följd av att EU upphört att vara en stor bidragsgivare. Tidigare gav EU ca 200 miljoner dollar årligen i stöd till UNHCR. Men under år 2000 sjönk EU:s bidrag mycket kraftigt @ till 38 miljoner dollar. Det är en minskning med ca 80 %. EU uppträder som om den vore en frivilligorganisation som ger bidrag när man tillfälligt har medel att avvara. Samtidigt som man ser UNHCR som en bland många andra frivilligorganisationer. Att uppträda på det sättet torde inte anstå en organisation som är en sammanslutning av ansvarstagande stater. Och man torde inte betrakta en organisation inom världssamfundet som en bland andra hjälporganisationer.

Jag vill fråga statsrådet Jan O Karlsson:

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att Sverige och övriga EU-nationer ska ta ett större ekonomisk ansvar när det gäller UNHCR?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:678 besvarad av statsrådet Jan O Karlsson

den 21 februari

Svar på fråga 2001/02:678 om UNHCR:s finansiering

Statsrådet Jan O Karlsson

Sven-Erik Sjöstrand har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att Sverige och övriga EU-nationer ska ta ett större ekonomiskt ansvar när det gäller UNHCR.

Låt mig börja med att säga att jag delar Sven-Erik Sjöstrands uppfattning att fler länder borde ta ett större ansvar för UNHCR:s finansiering. UNHCR har ett unikt globalt mandat att skydda och bistå flyktingar och bör genom en så bred givarbas som möjligt vara, för att använda flyktingkommissarien Lubbers egna ord, en "äkta multilateral" organisation; en organisation som hela det internationella samfundet känner och tar ett ansvar för.

UNHCR har i många år haft problem med underfinansiering. En av Lubbers första åtgärder som ny flyktingkommissarie blev därför att anpassa UNHCR:s verksamhet och organisation till tillgängliga resurser och samtidigt söka nya finansieringskällor, bl.a. genom en breddning av givarbasen och genom att uppmuntra icke-traditionella givare, såsom den privata sektorn.

Resultatet av dessa reformer till dags dato är att omfattningen av UNHCR:s verksamhet har minskat genom en koncentration till dess kärnverksamhet. Budgeten för år 2002 har således minskat jämfört med år 2001, från drygt 900 miljoner US-dollar till drygt 800 miljoner US-dollar. Man har med detta, enligt flyktingkommissarien, nått lägsta acceptabla nivå på verksamhet och budget.

Länge har UNHCR:s budget till 60@70 % finansierats av de fem största givarna (USA, Japan, kommissionen, Sverige och Nederländerna). Enligt en formel som Lubbers gärna använder sig av för att åskådliggöra hur snedfördelat det ekonomiska ansvarstagandet för UNHCR är, skulle alla länder kunna bidra med 1 US-dollar per capita. I dag är det bara en handfull länder som lever upp till det kravet (de nordiska, Nederländerna, Schweiz och Luxemburg). Bland de länder som enligt flyktingkommissariens formel skulle kunna bidra betydligt mer återfinns ett antal större EU-länder, såsom t.ex. Frankrike och Tyskland. UNHCR försöker på olika sätt förmå dessa länder att öka sina bidrag.

Sverige stöder flyktingkommissariens reformarbete. Vid mitt möte med flyktingkommissarien i Genève den 18 februari konstaterade vi vår gemensamma syn på behovet av att bredda givarbasen och förmå givarna, icke minst vissa av EU:s medlemsländer, att ta ett större ansvar för finansieringen av UNHCR:s budget.

Det gemensamma bidrag som EU ger genom kommissionen var år 2000 nere på en, jämfört med tidigare år, kraftigt sänkt nivå; knappt 40 miljoner US-dollar. För år 2001 höjdes dock bidraget igen, till drygt 65 miljoner US-dollar. I början av 1990-talet var bidragen från såväl kommissionen som andra givare i faktiska tal avsevärt större, eftersom UNHCR:s behov på grund av Bosnienkriget då var extraordinära.

Kommissionen och UNHCR har den senaste tiden aktivt sökt ett närmare samarbete, vilket Sverige uppmuntrar. Frågan om ett närmare och bättre samarbete mellan EG/EU och FN är för Sverige högt prioriterad och samarbetet mellan EU och FN-organen tog flera steg framåt under det svenska EU-ordförandeskapet.

Sverige är UNHCR:s fjärde största givare. Vi ger ett i princip obundet stöd som erbjuder UNHCR en hög grad av förutsägbarhet och flexibilitet i sin planering. Vi uppmanar ständigt andra länder att ta ett större ekonomiskt ansvar för UNHCR. Vi kommer att fortsätta göra så, till stöd för flyktingkommissariens nödvändiga ansträngningar att få god ordning på UNHCR:s finansiella situation och öka antalet bidragsgivare så att organisationen har resurser att utföra sitt mycket betydelsefulla uppdrag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.