UNHCR:s behandling av kristna asylsökande
Skriftlig fråga 2019/20:697 av Robert Hannah (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-12-19
- Överlämnad
- 2019-12-20
- Sista svarsdatum
- 2020-01-03
- Anmäld
- 2020-01-14
- Svarsdatum
- 2020-01-14
- Besvarad
- 2020-01-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Dagstidningen Världen idag rapporterade nyligen att kristna syrier diskrimineras av medarbetare vid FN:s flyktingorgan UNHCR. Världen idag skriver att källor menar att det handlar om muslimska medarbetare som på olika sätt förföljer och försvårar för kristna flyktingar. Detta kan vara en anledning till att en så stor andel av flyktingarna som kommer till USA och Storbritannien är muslimer.
I Storbritannien har tunga debattörer under flera år krävt en översyn av varför en så liten andel av de flyktingar som kommit till landet är kristna. Ett av de argument UNHCR då angett är att man vill ”hålla samman” familjer och trosgemenskaper. Kritiker menar att det snarare beror på särbehandling och att kristna inte bemöts på samma sätt som andra.
Rapporteringen är oroväckande – särskilt mot bakgrund av att Sverige har valt att inte stötta Mellanösterns minoriteter med direktstöd. Stämmer informationen betyder det att Sverige – genom att endast stötta majoritetsbefolkningen – bidrar till ytterligare marginalisering av Mellanösterns utsatta grupper.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vad gör regeringen för att säkerställa att kristna och andra religiösa minoriteter inte diskrimineras av UNHCR i Syrien och Irak, och på vilket sätt har kontakter hafts med UNHCR för att säkerställa att diskriminering inte sker?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:697 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Utrikesdepartementet
Statsrådet Eriksson
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:697 av Robert Hannah (L)
UNHCR:s behandling av kristna asylsökande
Robert Hannah har frågat utrikesministern vad regeringen gör för att säkerställa att kristna och andra religiösa minoriteter inte diskrimineras av UNHCR i Syrien och Irak, och på vilket sätt kontakter har hafts med UNHCR för att säkerställa att diskriminering inte sker. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Sverige har ett brett och omfattande engagemang i UNHCR, bland annat genom det omfattande humanitära stöd som kanaliseras via UNHCR, både i form av kärnstöd och stöd till humanitära nödappeller. Organisationen har en central roll i det humanitära systemet med ett unikt ansvar i flyktingkriser i enlighet med 1951 års flyktingkonvention och 1967 års tilläggsprotokoll.
Regeringen hyser ett stort förtroende för UNHCR som gör ett mycket gott arbete att skydda flyktingar och andra personer som omfattas av organisationens mandat, ofta under mycket svåra förhållanden. Den uppfattningen styrks även av den senaste utvärderingen av UNHCR som utförts av MOPAN (”Multilateral Organisation Performance Assessment Network”), publicerad 2019. UNHCR:s arbete utgår från flyktingkonventionen där icke-diskriminering är ett centralt element. Vidare arbetar man utifrån de humanitära principerna vilket bland annat innebär att fokusera på strikt humanitära behov och inte diskriminera på grundval av nationalitet, etnisk tillhörighet, kön, politiska åsikter eller religion.
UNHCR har även en viktig roll i vidarebosättning av kvotflyktingar till Sverige, vilket möjliggör skydd till flyktingar från bland annat minoritetsgrupper. Då UNHCR föreslår personer för vidarebosättning till Sverige uppmärksammas bland annat minoriteter, i enlighet med UNHCR:s vidarebosättningskriterier. Skyddsbehovet är alltid avgörande.
De medieuppgifter som Robert Hannah hänvisar till förefaller framförallt handla om situationen för kristna flyktingar från Syrien och Irak som befinner sig i Jordanien. UNHCR har tillbakavisat påståendena om diskriminering i Jordanien gentemot flyktingar på grundval av religion. Det går inte att utesluta att diskriminering kan förekomma i enskilda fall som ett resultat av att en anställd frångår UNHCR:s uppförandekod, inklusive principen om icke-diskriminering. UNHCR konstaterar dock att det finns ett utbyggt system för klagomål, där varje enskild anmälan utreds. Detta system med ansvarsskyldighet gentemot personer som faller inom UNHCR:s mandat (”Accountability to Affected Populations”) finns i UNHCR:s alla operationer, inklusive i Syrien och Irak, vilka Robert Hannahs fråga handlade om.
Det breda samarbetet mellan Sverige och UNHCR ger goda möjligheter till dialog, bland annat i fält genom våra ambassader samt i samband med den årliga bilaterala konsultation som regeringen, Sida och Migrationsverket har med UNHCR. Utöver det organiseras även regelbundna möten om just integritetsfrågor i Genève med givare, där olika typer av misstänkta tjänstefel och oegentligheter diskuteras. Sverige har i dessa sammanhang kontinuerligt framfört vikten av att arbetet med integritetsfrågor prioriteras.
Stockholm den 14 januari 2020
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.