ungdomsföreningar
Skriftlig fråga 2004/05:432 av Löfstrand, Johan (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-11-24
- Inlämnad
- 2004-11-24
- Besvarad
- 2004-12-01
- Svar anmält
- 2004-12-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:432
av Johan Löfstrand (s) till statsrådet Lena Hallengren om ungdomsföreningarStatens mål är att stödja ungdomars organiserande i föreningsdemokrati genom bidrag till ungdomsorganisationerna genom Ungdomsstyrelsen. Dock har ungdomsförbunden haft allt svårare att förmedla dessa bidrag vidare till de lokala föreningarna. Detta eftersom bankerna inte vill öppna konton till föreningarna om samtliga i styrelsen är underåriga.
Riksförbund kan alltså inte förmedla bidrag till dem som behöver dessa bäst. Det underminerar en del av de ungdomspolitiska satsningar som finns. På flera orter har föreningar bestående av bara underåriga nekats organisationsnummer av lokala skattemyndigheten. Tendensen i samhället är alltså att det blir svårare och svårare för unga att organisera sig utan vuxeninblandning.
Jag har varit i kontakt med ett av de större ungdomsförbunden, Sverok (Sveriges roll- och konfliktspelsförbund). De har försökt lösa frågan men utan framgång. Just nu saknar 436 av Sveroks 2 217 föreningar konto och kan inte få ut sina bidrag. Sverok har även kontaktat Ungdomsstyrelsen som inte heller hittat en lösning på problemet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga ministern om hon avser att vidta några åtgärder så att unga inte diskrimineras och att de därmed får samma möjlighet som vuxna att organisera sig i föreningslivet.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:432 besvarad av Lena Hallengren
Svar på fråga 2004/05:432 om ungdomsföreningar
Statsrådet Lena Hallengren
Johan Löfstrand har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder så att unga inte diskrimineras på grund av att de är underåriga och att de därmed får samma möjlighet som vuxna att organisera sig i föreningslivet.
Jag vill börja med att understryka att ungdomars möjligheter att organisera sig i föreningslivet är en fråga av stor vikt för regeringen. Föreningslivet är en av de viktiga platser där ungdomar får erfarenhet av hur demokrati fungerar i praktiken. Inom föreningslivet kan ungdomar pröva sina åsikter och ta ansvar.
De övergripande målen för den nya ungdomspolitiken som regeringen har föreslagit (prop. 2004/05:2) är att ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att ungdomar ska ha verklig tillgång till makt. Regeringen menar att ungdomar inom ramen för formella gränser, såsom till exempel myndighetsåldern, ska ges samma möjligheter till välfärd och makt som andra i samhället. Regeringens förslag behandlas av riksdagen inom kort (bet. 2004/05:KRU2). Regeringens förslag innebär bland annat att ungdomar ska ha makt över att påverka samhällsutveckling i stort som sina egna liv i sin närmiljö. Jag anser att ungdomar också, inom ramen för gällande lagstiftning, bör kunna styra sina egna organisationer.
De statliga bidragen till ungdomsorganisationernas verksamhet är en viktig del av ungdomspolitiken. Bidragen är ett konkret sätt att stödja det ideella engagemanget bland ungdomar. Jag håller därför med Johan Löfstrand om att det är oroväckande att Skatteverket har börjat neka föreningar bestående av underåriga organisationsnummer, vilket medför problem med förmedlingen av bidrag till lokala föreningar. Det får också till följd att målsättningarna att engagera fler i föreningslivet och att fler av medlemmarna blir aktiva motverkas.
Jag har förstått att frågan om underåriga i föreningsstyrelser är komplex. Den berör ett flertal områden och lagstiftning som rör exempelvis underårigs omyndighet, utsökningsrätt och associationsrätt. Då frågan är av stor vikt är det något som regeringen måste arbeta vidare med och jag har för avsikt att ta initiativ till att frågan ses över för att komma fram till hur vi kan lösa problemet på bästa sätt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.