ungdomsbrottsligheten i Örebro
Skriftlig fråga 1998/99:764 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-06-24
- Besvarad
- 1999-07-02
- Anmäld
- 1999-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 juni
Var femte fjortonåring i Örebro begick enligt tidningsuppgifter brott under 1998. Örebropolisens åtta ungdomsutredare redovisade 1 474 brott till åklagare under året. Normlöshet och avsaknad av moral, tillsammans med behov av spänning och snabb behovstillfredsställelse, ligger bakom brottsligheten. Många av ungdomarna saknar kontakt med vuxna de känner respekt för. Enligt uppgifter i Expressen har 75 % av de ungdomar polisen kommer i kontakt med läs- och skrivsvårigheter. Såväl polisen, som föräldrar och allmänhet efterlyser tidigare och tydligare reaktioner när ungdomar begår brott. Undfallenhet och passivitet slår tillbaka. Ungdomar under 15 år är ej straffmyndiga och i dag saknas både stöd- och sanktionsmöjligheter. Socialtjänsten räcker inte till för att möta unga som utvecklat allvarliga kriminella beteenden. Det finns mycket som kan göras: Polisen måste få registrera ungdomsbrottslingar under 15 år och ges möjlighet att drogtesta också ungdomar under 15 år, vid misstanke om drogpåverkan. Ungdomar under 18 år som begått allvarliga brott bör kunna dömas till ett särskilt frihetsberövande ungdomsstraff, på kriminalvårdshem för unga. En möjlighet till villkorat frihetsberövande straff kan införas. Om den unge brottslingen skärper sig slipper han fängelse - om han fortsätter begå brott måste han avtjäna hela det sammanlagda straffet. Det bör vara möjligt att döma unga brottslingar till ett s.k. weekendfängelsestraff, dvs. ett kort frihetsberövande straff som skall stämma till eftertanke.
Vad avser justitieministern göra för att skapa bättre möjligheter att stävja brottslighet bland ungdomar såväl över som under 15 år?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:764 besvarad av Justitieminister Laila Freivalds
den 2 juli
Svar på fråga 1998/99:764
Justitieminister Laila Freivalds
Sten Tolgfors har frågat mig vad jag avser att göra för att skapa bättre
möjligheter att stävja brottsligheten bland ungdomar såväl över som
under 15 år. De påståenden han gör grundar sig främst på tidningsupp-
gifter, bl.a. från Expressen. Jag skulle vilja nyansera den bild som målas
upp i frågan.
En stor del av alla ungdomar begår någon gång brott. Olika elevun-
dersökningar visar att nästan hälften av alla som går i nionde klass har
begått brott. Det vanligaste brottet är snatteri. För de flesta är brottslig-
heten en engångsföreteelse. De begår brott bara någon enstaka gång,
oavsett om föräldrar, skolan eller samhället i övrigt vidtar några åtgärder.
Även om påståendena om att många ungdomar begår brott i och för sig
är riktiga är alltså merparten av denna brottslighet av tillfällighetskarak-
tär och motiverar inte den form av kraftfulla ingripanden som Sten
Tolgfors aktualiserar.
Självfallet måste dock åtgärder sättas in för att motverka att ungdo-
mar utvecklar en kriminell livsstil. Socialtjänsten har det grundläggande
ansvaret för bam och unga, oavsett ålder, som riskerar att utveckla en
negativ livsstil. På det området pågår ett kontinuerligt arbete för att ut-
veckla bättre metoder för att ge stöd till bam och unga och deras familjer.
För att stävja brottslighet bland ungdomar krävs vidare en fungerande
lagstiftning med möjlighet att vidta adekvata åtgärder. Påföljdssystemet
för de unga lagöverträdarna har nyligen reformerats. Påföljden överläm-
nande till vård inom socialtjänsten har stramats upp och en ny frihetsbe-
rövande påföljd, sluten ungdomsvård, har införts för att hålla de unga
utanför kriminalvårdsanstalterna.
Sten Tolgfors tar också upp registrering och drogtest av bam under
15 år. Frågan om registrering av minderåriga har behandlats av riksdagen
i samband med att propositionen 1997/98:97 Polisens register behandla-
des. När det gäller möjligheten att drogtesta bam kommer den frågan att
behandlas av Narkotikakommissionen (dir. 1998:18).
Samtidigt arbetar vi vidare för att hitta ytterligare åtgärder mot ung-
domsbrottsligheten. Regeringen har initierat en försöksverksamhet med
medling för unga lagöverträdare och tillsatt en särskild utredare med
uppgift att utreda medlingens roll i rättssystemet. Vidare har Kommittén
för brottsförebyggande arbete initierat och givit ekonomiskt bidrag till ett
försöksprojekt med familjerådslag för unga brottslingar.
Det viktigaste är dock att arbeta för att de unga inte inleder någon
kriminell karriär. De förebyggande insatserna är av största betydelse när
det gäller unga. I regeringens nationella brottsförebyggande program
underströks bl.a. vikten av tidiga insatser och behovet av lokal samver-
kan i det förebyggande arbetet. Jag vet att Örebro kommun aktivt arbetar
förebyggande och att Brottsförebyggande rådet stöder det lokala arbetet i
Örebro. Kommunernas verksamhet i det brottsförebyggande arbetet och
genom socialtjänstens insatser har avgörande betydelse för möjligheterna
att stävja ungdomsbrottsligheten.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.