Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ungdomars ställning på arbetsmarknaden

Skriftlig fråga 2000/01:1514 av Jacobsson, Magnus (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-07-16
Besvarad
2001-08-09
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 juli

Fråga 2000/01:1514

 av Magnus Jacobsson (kd) till statsrådet Mona Sahlin om ungdomars ställning på arbetsmarknaden

Också under denna sommar har fackföreningsrörelsen på ett förtjänstfullt sätt visat hur ungdomar utnyttjas som billiga sommararbetare. Extra tragiskt är det att se hur flera kommuner väljer att ge ungdomar jobb till extremt låga löner.

Även om det är positivt med jobb så är det inte rimligt att man skapar jobb som lär ungdomar att man inte har samma värde på arbetsmarknaden på grund av sin låga ålder. I praktiken innebär detta en lönedumpning för de ungdomar som får vanliga sommarjobb och där man borde haft högre lön då man genomför ett faktiskt arbete.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Mona Sahlin:

Vilka åtgärder ämnar statsrådet att vidta för att stärka ungdomarnas ställning på arbetsmarknaden?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1514 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 9 augusti

Svar på fråga 2000/01:1514 om ungdomars ställning på arbetsmarknaden

Näringsminister Björn Rosengren

Magnus Jacobsson har frågat statsrådet Mona Sahlin vilka åtgärder hon avser vidta för att stärka ungdomars ställning på arbetsmarknaden.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.

Statliga insatser för att stärka ungdomars ställning på arbetsmarknaden sker främst genom uppdrag till Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och genom vissa åligganden som staten ålagt kommunerna men som delfinansieras av staten.

Kommunerna har inom ramen för det s.k. kommunala ungdomsprogrammet (KUP) möjlighet att sluta avtal med respektive länsarbetsnämnd om att överta det samlade ansvaret för arbetslösa ungdomar upp till 20 år som inte genomgår gymnasieskola eller liknande utbildning. Staten ersätter kommunerna för verksamheten. Kommunen beslutar om vilken ersättning ungdomarna ska få och ansvarar för utbetalning.

Ungdomsgarantin omfattar långtidsarbetslösa ungdomar mellan 20 och 24 år. Kommunerna kan här efter avtal med respektive länsarbetsnämnd ta över ansvaret för långtidsarbetslösa ungdomar vilka Arbetsförmedlingen inte kunnat anvisa till arbete, reguljär utbildning eller något lämpligt arbetsmarknadspolitiskt program inom 90 dagar.

Båda programmen ska leda till intensiv kompetensutveckling t.ex. i form av utbildning varvat med praktik, syftande till att förstärka den arbetslöses anställningsbarhet eller motivera till fortsatta studier.

AMS har i det årliga regleringsbrevet för Arbetsmarknadsverket (AMV) tilldelats avsevärda medel (50 miljoner kronor budgetåret 2001) för att användas till att skapa feriearbeten för gymnasieungdomar. AMS bestämmer själv hur medlen ska användas. Det kan påpekas att dessa statliga medel under år 2000 gav 32 700 ungdomar möjlighet att feriearbeta under minst tre veckor. Inriktningen har varit på de ungdomar som annars typiskt sett har svårt att finna feriearbete, exempelvis ungdomar med invandrarbakgrund eller med funktionshinder. Större delen av beloppet har tilldelats kommuner.

Vad gäller ungdomsarbetslöshet har det således redan vidtagits ett antal åtgärder. Det kan också påpekas att ungdomsarbetslösheten numera minskar. Jag kommer naturligtvis också fortsatt följa ungdomsarbetslöshetens utveckling.

Magnus Jacobsson berör i frågan den omständigheten att kommuner i flera fall under sommarferier anställt ungdomar till mycket låga löner.

I svensk rätt finns inga minimilöner. Den svenska arbetsrättsliga modellen är i hög grad uppbyggd på parternas autonomi. Arbetsgivare har i princip full frihet att förhandla med arbetstagare och, i förekommande fall, arbetstagares organisationer om vilka löner som ska gälla. Vad gäller fallet kommuner kan det även påpekas att det kommunala självstyret innebär att regeringen inte kan bestämma vilken lönepolitik kommunerna ska tillämpa.

Naturligtvis anser jag att det är självklart att även sommarjobbande gymnasieungdom ska ha en skälig och rimlig lön.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.