Ungdomars kunskap om kommunismen
Skriftlig fråga 2006/07:1192 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-05-16
- Inlämnad
- 2007-05-16
- Besvarad
- 2007-05-24
- Svar anmält
- 2007-05-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 maj
Fråga
2006/07:1192 Ungdomars kunskap om kommunismen
av Margareta Cederfelt (m)
till statsrådet Jan Björklund (fp)
I ett demokratiskt samhälle är grundläggande kunskaper om samhällets struktur såväl i nutid som historiskt grundläggande förutsättningar. Därutöver behövs kunskaper om olika samhällssystem, etik och värdegrunder som demokrati, mänskliga rättigheter, öppenhet och självbestämmande. Enligt en nyligen publicerad undersökning av Demoskop har svenska ungdomar mycket dålig eller ingen kunskap om kommunismen och dess övergrepp mot mänskligheten. Kunskaper saknas om Gulag, Warszawapakten, Sovjetunionen och Nordkorea för att nämna några exempel, listan kan göras längre. Än i dag tvingas människor på flera håll i världen att leva sina liv i avsaknad av mänskliga fri- och rättigheter i kommunistiska diktaturer.
Kunskaper om historien och det öppna samhällets värdegrunder och dess motsatser är en nödvändighet i ett civiliserat samhälle – utan kunskaper finns ingen möjlighet till egna värderingar och ställningstaganden. På sikt finns risk för att det demokratiska samhället hotas och att antidemokratiska strömningar kan få fäste i vårt land.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder han avser att vidta för att öka ungdomars kunskaper om grundvalar för ett demokratiskt samhälle.
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1192 besvarad av Statsrådet Jan Björklund
Svar på frågorna
2006/07:1167 Ungdomars kunskaper om kommunismens brott
2006/07:1192 Ungdomars kunskap om kommunismen
Statsrådet Jan Björklund
Tobias Krantz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att öka kunskaperna hos svenska skolungdomar om kommunismens brott mot mänskligheten. Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka ungdomars kunskaper om grundvalar för ett demokratiskt samhälle. Båda frågorna avser en liknande frågeställning och jag väljer därför att besvara dem i ett sammanhang.
Sverige får aldrig blunda för folkmord och andra brott mot de mänskliga rättigheterna. I läroplanernas avsnitt om skolans värdegrund anges att människolivets okränkbarhet och alla människors lika värde hör till de grundläggande värden som skolan ska förmedla och förankra hos eleverna. Kunskaper om de krafter som aktivt motverkar eller har motverkat dessa värden är centrala i undervisningen i den svenska skolan.
Under ett flertal år har ett viktigt arbete bedrivits med att fortbilda skolans personal kring nazismens brott. Det finns ett stort behov att även inkludera kunskap om brott som har begåtts i kommunismens namn. Det är mot denna bakgrund som regeringen i december 2006 gav Forum för levande historia i uppdrag att belysa och informera om kommunismens brott mot mänskligheten. Som grund för uppdragets genomförande ska Forum för levande historia göra en kartläggning och sammanställning av befintlig forskning på området i Sverige och internationellt samt analysera behovet av kompletterande och fördjupad forskning och, om det behövs, initiera sådan forskning. Forum för levande historia ska arbeta utåtriktat, till exempel genom seminarier, utbildningsinsatser och utställningar runt om i landet.
Det är av största vikt att skolan ger barnen kunskaper om brott mot de mänskliga rättigheterna som har begåtts i kommunismens namn. Regeringen avser att återkomma i denna fråga i samband med en översyn av grundskolans läroplan.
Inom Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att se över målen i skolan, hur måluppfyllelsen kan främjas och hur resultaten i olika ämnen bättre kan följas upp. Därtill har regeringen tagit initiativ till en satsning på fortbildning av lärare i olika ämnen, bland annat historia.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
