ungdomar med funktionshinder
Skriftlig fråga 1998/99:502 av Runegrund, Rosita (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-26
- Besvarad
- 1999-04-09
- Anmäld
- 1999-04-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 mars
I en rapport till utredningen om bemötande av personer med funktionshinder (SOU 1998:138) uppmärksammas en mycket viktig fråga avseende könsidentiteten för män och kvinnor med funktionshinder. Kvinnors och mäns roller och livsvillkor skiljer sig på många sätt och även bemötandet i samhället. Man kan därför aldrig heller bortse från detta könsperspektiv när man talar om funktionshindrade. Enligt utredningen har dock både män och kvinnor med funktionshinder ofta blivit behandlade och bemötta som objekt. De har känt sig avkönade och avindividualiserade vilket har medfört upplevelse av förbarnsligande och uteslutning. Deras identitet som kvinna och man har inte betraktats som självklar av omgivningen.
Problemet blir än mer påtagligt då ungdomar i dag växer upp i en tid då utseendet är allt viktigare. Ofta upplever ungdomar med funktionshinder att de inte duger eftersom de inte tycker om sin kropp. Detta förstärks genom att de är väldigt beroende av andra för sin dagliga livsföring. De ungdomar som i dag växer upp med ett funktionshinder måste få sin identitet stärkt. De måste kunna få sin manlighet och kvinnlighet bekräftad på ett naturligt sätt. Eftersom statsrådet Ulrica Messing, vid en frågestund, nämnt att det finns olika projekt som nu behandlar kroppsfixering och könsrollsfrågan i såväl ungdoms- som idrottspolitiken, borde dessa särskilt innefatta ungdomar med funktionshinder.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att stärka ungdomar med funktionshinder och deras könsidentitet?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:502 besvarad av Statsrådet Ulrica Messing
- Statsrådet Ulrica Messing
den 9 april
Med bakgrund i en rapport till utredningen om bemötande av personer med funktionshinder där bl.a. frågan om könsidentiteten för män och kvinnor med funktionshinder uppmärksammas har Rosita Runegrund frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka ungdomar med funktionshinder och deras könsidentitet.
Låt mig peka på att frågan om ungdomars könsidentitet och de möjligheter och problem som omgärdar detta är viktig. Det är viktigt att alla ungdomar har goda förutsättningar att skapa sig en identitet där könstillhörigheten är en viktig del. Ungdomar har olika förutsättningar för sin utveckling. Detta beror på flera faktorer där funktionshinder är en. Det är enligt min uppfattning viktigt att tydligt markera att vi alla är olika och att det är fullt acceptabelt att vara det. Omvärldens tolerans för den enskilde, som del i vår mångfald, är särskilt viktig i den tid av förändringar som kännetecknar ungdomsåren. Alla ungdomar präglas av förebilder såväl i närmiljön som i andra sammanhang. Genom att särskilt reklam och massmedier påverkar många ungdomar har aktörer som verkar inom dessa områden ett stort ansvar.
Under senare år har regeringen beslutat om stöd ur Allmänna arvsfonden för flera nyskapande och utvecklande projekt där föreningslivet getts möjlighet att arbeta med frågor som kan vara problemfyllda särskilt under ungdomsåren. Regeringen har beslutat om nya riktlinjer för den pågående särskilda satsningen ur Allmänna arvsfonden för stöd till utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå. Denna satsning riktar sig till Arvsfondens samtliga målgrupper; såväl barn och ungdomar som funktionshindrade. En ambition med denna satsning är att stimulera till gränsöverskridande verksamhet på idrottsområdet både mellan idrottsföreningar och andra typer av föreningar och mellan idrottsföreningar och skolan.
Genom att betona samspelet idrott-lek-fritid-hälsa är det vår ambition att bidra till att ungdomar ges bättre förutsättningar än för närvarande till att skapa sig en egen identitet och en hälsosam relation till sin kropp. Idrottens positiva värden kan härigenom bidra till att stärka ungdomars självkänsla och förståelse för alla människors lika värde. Idrott kan bli en viktig del i att växa upp till kvinna eller man genom att grundlägga motionsvanor för livet utifrån den enskildes egna förutsättningar. Idrottsverksamhet har för ungdomar med olika funktionshinder en viktig betydelse för medicinsk rehabilitering och som stöd i den enskildes utveckling. Det är min övertygelse att vi måste stärka ungdomars eget engagemang för att utveckla positiva självbilder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.