Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ungas väntan på dom

Skriftlig fråga 2002/03:1219 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-07-10
Besvarad
2003-08-18
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 juli

Fråga 2002/03:1219

 av Cristina Husmark Pehrsson (m) till justitieminister Thomas Bodström om ungas väntan på dom

Enligt uppgifter under veckan kan unga brottslingar få vänta upp till två år på dom.

Att inte omedelbart låta en ungdom som begått brott få sitt straff är förödande för såväl den unge som för samhället.

Förra året dömdes 106 ungdomar till sluten ungdomsvård. De dömdes huvudsakligen för våldsbrott som rån, misshandel och olaga hot eller mord. Enligt uppgifter från Statens institutionsstyrelse (SiS) handlar det i 89 fall av dessa om återfallsbrottslighet. Det är en ökning med 7 % från 2001.

Mot bakgrund av ovan vill jag ställa följande fråga till justitieministern.

Vilka åtgärder ämnar ministern vidtaga för att möjliggöra att brott som en ungdom begått snabbare blir rättsligt bedömt?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1219 besvarad av Thomas Bodström

den 18 augusti

Svar på fråga 2002/03:1219 om ungas väntan på dom

Justitieminister Thomas Bodström

Cristina Husmark Pehrsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att möjliggöra att brott som en ungdom har begått snabbare blir rättsligt bedömt.

Det är en självklar princip i Sverige att lagföringen av unga lagöverträdare sker snabbt och med hög kvalitet. De åtgärder som görs för ungdomar i dag är avgörande för vilket samhälle vi får i framtiden. Därför är en snabb reaktion på brottet och lämpliga åtgärder för att förhindra fortsatt brottslighet av utomordentlig vikt i ungdomsbrottsutredningar.

Att unga lagöverträdare ska lagföras skyndsamt är därför en väsentlig del i den lagstiftning som reglerar handläggningen av ungdomsmål (lagen [1964:167] med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare). Nya bestämmelser med särskilda tidsfrister för ungdomsmålsprocesser infördes 1995. Sedan 1999 gäller att en förundersökning mot den som inte har fyllt 18 år och som gäller ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i mer än sex månader ska avslutas inom sex veckor. Tidsfristen får överskridas om det är nödvändigt med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter.

Bestämmelserna utvärderades 1999. Utredaren kom fram till att tidsfristerna i de flesta fall kunde hållas och att det inte fanns anledning att föreslå någon ändring av bestämmelserna.

För en fortsatt utveckling av rättsväsendet har regeringen tillsatt en särskild beredning, Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU), som har till huvuduppgift att undersöka möjligheterna att med bibehållen rättssäkerhet öka effektiviteten och kvaliteten i rättsväsendets arbete. En viktig uppgift för BRU är att utreda hur genomströmningstiderna i brottmål kan förkortas. I det arbetet övervägs både författningsändringar och andra förändringar av administrativ och organisatorisk karaktär. BRU har hittills överlämnat fyra delbetänkanden. Ett av dessa har lett till lagstiftning medan övriga har varit föremål för remissbehandling.

Dessutom bedriver polisen och åklagarväsendet ett gemensamt utvecklingsarbete för att förbättra och effektivisera brottsutredningsverksamheten i stort.

Den statistik som presenteras i Statens institutionsstyrelses (SiS) rapport Sluten ungdomsvård år 2002 (2003:3) visar att tiden från brottet till tingsrättens dom i vissa fall har varit lång. Enligt uppgift från SiS har emellertid merparten av domarna (ca 80 av 131) meddelats inom fyra månader från brottet. Jag vill också peka på att det kan finnas flera skäl till att det dröjer länge till dess dom meddelas, till exempel att någon gärningsman inte har kunnat påträffas förrän efter en lång tid.

Genom det reformarbete som fortlöpande bedrivs av polisen, åklagarväsendet och av BRU kommer det att skapas ännu bättre förutsättningar för de brottsutredande myndigheterna att hålla de tidsfrister som ställs upp för ungdomsmålen. Genomströmningstiderna i dessa mål har förkortats under de senaste åren. Jag kommer naturligtvis att noga följa utvecklingen på detta viktiga och prioriterade område och vid behov överväga de förändringar som kan anses nödvändiga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.