Unga flickors hälsa
Skriftlig fråga 2006/07:11 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-10-12
- Inlämnad
- 2006-10-12
- Besvarad
- 2006-10-18
- Svar anmält
- 2006-10-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 oktober
Fråga
2006/07:11 Unga flickors hälsa
av Lars-Ivar Ericson (c)
till statsrådet Jan Björklund (fp)
Enligt en ny undersökning från Folkhälsoinstitutet mår unga flickor, framför allt i 15-årsåldern, allt sämre. De lider av magont, huvudvärk och andra stressrelaterade åkommor. Det som orsakar problemen kan ofta relateras till skolmiljön och som exempel nämns stress inför prov och en stökig miljö under raster och lektioner.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta så att skolmiljön inte har en negativ inverkan på unga flickors hälsa?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:11 besvarad av Statsrådet Jan Björklund
Svar på fråga
2006/07:11 Unga flickors hälsa
Statsrådet Jan Björklund
Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skolmiljön inte ska ha en negativ inverkan på unga flickors hälsa.
Ungdomar, framför allt flickor, mår sämre. Det är djupt oroande och för att komma till rätta med problemen krävs kraftfulla åtgärder.
För det första måste studieklimatet i skolan bli bättre. Lugn och studiero är en förutsättning för lärande. Många skolor har ett sådant arbetsklimat, men det finns alldeles för många tragiska exempel på motsatsen. En stor internationell studie, TIMSS 2003, har visat att problemen med skolk, stökiga klassrum och kränkande språkbruk är vanligare i Sverige än i andra jämförda länder. Jag tror att bristen på ordning och studiero, tillsammans med ett allt grövre språkbruk, får många elever att må mycket dåligt. Inte minst flickor drabbas av det kränkande språkbruket.
Regeringen har för avsikt att vidta flera åtgärder för att förbättra skolans arbetsmiljö. Dels avser regeringen att lägga fram förslag om att tydliggöra lärarnas disciplinära befogenheter. Skollagstiftningen ska tydligt och konkret ange de befogenheter som rektorer och lärare har för att skapa trygghet i klassrummen. Dels anser regeringen att skolor som så önskar ska få ge skriftliga omdömen i ordning och uppförande.
För det andra måste utvärderingen av vad eleverna har lärt sig förbättras. I dag får eleverna betyg först på hösten i årskurs 8, betygsliknande skriftlig information är förbjuden och de nationella proven är obligatoriska först i sista årskursen i grundskolan. Jag tror att bristen på distinkt utvärdering också skapar stress. Eleverna mår dåligt för att de inte vet hur de ligger till i skolarbetet och vilka kunskaper som saknas.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 aviserat en rad förslag för att åstadkomma en tidigare och tydligare utvärdering. Betyg ska införas från årskurs 6 och antalet steg i betygsskalan ska öka. Det ska finnas obligatoriska kontrollstationer under hela grundskolan, till exempel ett nationellt mål i svenska i årskurs 3 som ska utvärderas med ett nationellt prov. Jag anser därutöver att betygsliknande skriftlig information ska få ges redan från årskurs 1.
Skolan har också en viktig uppgift att fylla genom att förebygga ohälsa bland barn och ungdomar och stödja enskilda elever i behov av särskilt stöd. En välfungerande elevvård och skolhälsovård är därför betydelsefull. Här kan också skolans samverkan med andra myndigheter, såsom sociala myndigheter och myndigheter inom hälso- och sjukvården, bidra till en förbättring av elevers lärande, hälsa och trygghet samt förebygga mer kostsamma insatser i ett senare skede.
Jag tror också att förändrade attityder i samhället bidrar till problemen. Utseendefixeringen och sexualiseringen i medierna och reklam sätter press på dagens ungdomar. Det är flickor i tonåren som drabbas hårdast.
Samtidigt är det viktigt att understryka att föräldrarna har huvudansvaret för barnens fostran. Skolan kan inte användas för att lösa alla samhällets problem.
För mig är frågor som rör trygghet och arbetsro i skolan av yttersta vikt. Arbetet med dessa frågor är en förutsättning för att komma till rätta med den del av barns och ungdomars ohälsa som beror på skolan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.