Unga flickor och pojkar som skär sig
Skriftlig fråga 2005/06:942 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-02-06
- Anmäld
- 2006-02-07
- Besvarad
- 2006-02-15
- Svar anmält
- 2006-02-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 februari
Fråga 2005/06:942 av Anita Sidén (m) till statsrådet Ylva Johansson (s)
Unga flickor och pojkar som skär sig
Flickor och pojkar som sticker, skär, rispar eller bränner sig på kroppen mår dåligt. Det är uppenbart att ungdomar behöver mer hjälp än vad som finns att få i dag. Uppenbart är också att samhället på många plan har misslyckats med att ge den hjälp som ungdomarna behöver. Problematiken är komplex och det finns inte en enda heltäckande lösning. Dock kan konstateras att unga flickor och pojkar som går till skolan med glädje, som har gott självförtroende och som är trygga är långt från den aktuella riskzonen. Tyvärr kan också konstateras att det på många håll i landet saknas vetenskapligt baserade mobbningsplaner i skolorna och att det också är ohållbart långa väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin; 6@12 månader är inte ovanligt, och upp till 18 månaders väntan har rapporterats.
I en rapport som kom häromveckan kräver Moderatkvinnorna en nollvision för självskador.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att dessa ungdomar ska få den hjälp de så väl behöver?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:942 besvarad av Ylva Johansson
den 15 februari
Svar på fråga 2005/06:942 om unga flickor och pojkar som skär sig
Statsrådet Ylva Johansson
Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ungdomar som skadar sig själva ska få den hjälp de så väl behöver.
Ungdomar med självskadebeteende ska självklart ha rätt till det stöd och den hjälp de behöver. Som Anita Sidén nämner är det en komplex problematik där det i många fall inte heller finns en heltäckande lösning. Det behövs tidiga och samordnade insatser där bland annat skolhälsovård, elevvård, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, ungdomsmottagningar och föräldrar har en viktig roll. Regeringen stöder huvudmännen i detta arbete genom såväl ekonomiska satsningar som initiativ för att ta fram kunskap på området.
Regeringen har i maj 2005 tillsatt en utredning för att se över ungdomars livssituation utifrån stress och dess konsekvenser för den psykiska hälsan. Utredaren ska bland annat ur ett helhetsperspektiv analysera samhällets stöd till drabbade ungdomar och identifiera områden av särskild vikt för ungdomars psykiska hälsa som kan behöva utvecklas och stärkas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 augusti i år.
Vidare har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att göra en kartläggning av och föreslå åtgärder när det gäller flickor som medvetet skadar sig själva. Socialstyrelsens förslag har överlämnats till ovannämnda utredning för att hanteras inom ramen för den.
Socialdepartementet anordnade år 2005, i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, en nationell konferens om barnkompetensen inom hälso- och sjukvården. Konferensen behandlade bland annat frågor om vårdpersonalens kompetens i förhållande till barn och ungdomar, bemötandet av barn och ungdomar inom vården samt hur samverkan mellan skolhälsovård och sjukvårdshuvudmännens olika verksamheter för barn och ungdomar, bland annat psykiatrin, kan utvecklas. Självskadebeteende var en av de frågor som behandlades under konferensen.
År 2005 tecknade regeringen en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om att 500 miljoner kronor av de medel som tidigare hanterats inom den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården årligen ska satsas på förbättringar av psykiatrin. Barn och ungdomar är en av de grupper som särskilt pekas ut i överenskommelsen som en viktig grupp. Handlingsplanens inriktning att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar genom ett tidigt och adekvat stöd kvarstår. Regeringen har i överenskommelsen lyft fram insatser för barn och ungdomar med psykiska problem och samtidigt missbruk, liksom fortsatt stärkta insatser för samordningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Detta är av avgörande betydelse mot bakgrund av att barn och ungdomar med psykisk ohälsa ofta kommer i kontakt med flera olika verksamheter och huvudmän.
Genom psykiatrisatsningen har regeringen avsatt totalt 700 miljoner kronor under åren 2005@2006 för riktade satsningar på bland annat vård av personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder. Inom ramen för satsningen pågår projekt med inriktning på personer med självskadebeteende och deras anhöriga.
Vidare bör nämnas att kommunerna de senaste två åren har ökat sina kostnader för elevvård med ca 10 %. Under perioden 2001@2006 tillförs kommunerna särskilda medel för personalförstärkningar för att anställa ytterligare 15 000 lärare och andra specialister i skolan. I Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården från år 2004 lyfts psykisk ohälsa bland barn och unga fram som ett särskilt prioriterat område.
Slutligen kan nämnas att Allmänna arvsfonden de senaste åren har uppmärksammat och prioriterat projekt inriktade på barns och ungdomars psykiska hälsa. År 2004 beslutade regeringen att ur Allmänna arvsfonden avsätta 10 miljoner kronor till en särskild satsning för att motverka och förebygga ungdomars (i åldern 12@25 år) psykiska ohälsa. Avsikten är att totalt 30 miljoner kronor under en treårsperiod ska avsättas för detta ändamål.
Det är min förhoppning att ovannämnda resurstillskott och åtgärder sammantaget kommer att förbättra möjligheterna att ge ungdomar som skadar sig själva det stöd och den vård de behöver.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.